Mejla

Jonatan Unge

Allt är så konstigt och läskigt

Publicerad:
Uppdaterad:

Det var min intention att denna krönika inte skulle handla om coronaviruset.
Tänkte att det vore skönt för vem om nu någon som läser detta att för en liten stund få slippa tänka på det.

Men det gick så klart åt helvete.

För allt handlar om corona.

 

Sportsidor tar upp inställda ligor och cuper, kultursidor handlar om uppskjutna premiärer och stängda teatrar och dom sidor som inriktat sig på historia har numera bara artiklar om digerdöden och spanska sjukan.

Nöjessidorna som brukar vara ens räddning är bara listor på sjuka kändisar.

Till och med sex och samlevnads-delarna handlar nu enbart om hur man ska hantera dessa frågor i denna coronatid.

Svaret är tydligen runk.

 

Gudskelov har ingen coronakategori dykt upp på pornhub så det borde väl hjälpa med det i alla fall.

Man är så desperat efter något som inte har med corona att göra att man blir glad i hela hjärtat när man stöter på en nyhet om ett dubbelmord.

 

På SVT såg jag ett inslag om att det tydligen under en längre tid snöat oerhört mycket på Island.

Dom intervjuade en snöröjare vid namn Sigurdur Baldur Thorsteinsson som klagade och bölade över hur mycket snö han måste röja varje dag.

Åh gud vad jag njöt av att det!

Jag skulle inte kunna lyssna mig mätt på islänningar som gnäller om vädret just nu.

Mer sånt!

 

Den enda goda nyhet jag kunnat hitta är att det slås rekord i speedrunning som aldrig tidigare!

Speedrunning är alltså att försöka klara ett tv/dataspel på så kort tid som möjligt.
Innesittande och permittering har verkligen givit den sporten en skjuts framåt.

Det väldigt nyligen släppta spelet Call of duty: Warzone har kommit upp i över 30 miljoner spelare.

Grymt spel i och för sig men tillverkarna har corona att tacka för dom siffrorna.

Spel är en av få ingångar till eskapism vi fortfarande har tillgång till.

 

Häromdagen när jag och dottern satt och spelade Street fighter 2 på Nintendo Switch märket jag att en av kontrollerna glappade.

Jag blev helt iskall.

Sa att nu är det omedelbart dags för säng.

Försökte med all min kraft att inte visa för min dotter hur hemskt blotta tanken på att möta apokalypsen med glappande kontroller var för mig.

Jag vaknade i gryningen, väckte henne, sa åt henne att klä sig varmt och sen tog vi en Voi som vi i rasande fart styrde mot Triangelns köpcentrum.

Där slet jag upp min hamstringslista med endast två punkter.

Diskmedel

Och

Kontroller

Så nu med en extra flaska diskmedel och tre nya switch-kontroller samt två nya PS4-kontroller känner jag mig bra mycket tryggare.

Härligt så klart men förutom det håll med mig om denna känsla: Fan vad sjukt det är!

Allt är så konstigt och läskigt.

 

Världen utanför ens fönster ter sig som rester av det som bara för någon veckan sen var normalt.

Staden finns kvar men var tredje butik är stängd.

Ens kvarterskrog är öppen men tom.

Och tågen går, i alla fall några men nästa helt utan några passagerare.

Jag åkte just ett sånt tåg häromdagen.

På hela tåget inklusive personal var vi typ tio.

Det var så absurt och spöklikt.

Men så gick jag till toaletten på detta tåg med endast tio personer i. Öppnade dörren och såg hur totalt nedpissad den var!

Kiss överallt, papper nästan helt upplöst i urin eller vatten på både golvet och runt zinken.

 

Och jag började nästan gråta över att det åtminstone fanns nåt som fortfarande är som det brukar vara.

 

Av: Jonatan Unge

Publicerad:

LÄS VIDARE