Storkris för sossarna i EU - så påverkar det Stefan Löfven

1 av 2 | Foto: Björn Lindahl
Löfven talar under S-kongressen.
KOLUMNISTER

Kandidaterna från de stora partierna slogs ut redan i första omgången av det franska presidentvalet.

Det är ännu ett bevis för att den gamla ordningen tycks vara på väg ut. Mest stryk har Socialdemokraterna åkt på.

För det franska socialistpartiet blev första omgången i presidentvalet en ren och skär katastrof. Benoit Hamon fick drygt sex procent av rösterna och är definitivt ute ur leken.

Att kandidaten för det andra stora partier, republikanerna, inte heller tog sig vidare till andra omgången är en jordbävning och ett tecken på grundläggande förändringar i väljarnas vanor. Men inte bara i Frankrike, utan i ett flertal europeiska länder.

I presidentvalet i Österrike i december förra året gick inte heller någon av kandidaterna från de två statsbärande partierna, Socialdemokraterna och konservativa ÖVP, till andra omgången. Valet stod till sist mellan de grönas förre partiledare Alexander Van der Bellen och högerpopulisten Herbert Hofer, Van der Bellen vann.

Det holländska parlamentsvalet blev för Socialdemokraterna en snabbtransport till helvetet. De tappade drygt 19 procent och samlade bara 5,7 procent av väljarna. Dråpslag är ett milt ord i sammanhanget.

Spaniens gamla tvåpartisystem bröt samman i valet i december 2015 då det konservativa PP och socialisterna i PSOE fick konkurrens av uppstickarna Ciudadanos och Podemos. I nyvalet sex månader senare samlade PSOE 22,7 procent av väljarna, obetydligt fler än vänsterutmanarna i Podemos.

Partiet har i det närmaste halverats på åtta år, från 169 till 84 mandat i parlamentet, och befinner sig i sin djupaste kris sedan det grundades 1879. Partiet står utan ledare sedan Pedro Sánchez avsattes i höstas. Ny generalsekreterare ska utses i sommar.

Ett annat parti som gärna ser sig som statsbärande är brittiska Labour. I valet 2010 lade drygt 35 procent av väljarna sin röst på dem. I valet för två år sedan var siffran drygt 30 procent men enligt de senaste opinionsmätningarna inför nyvalet 8 juni ligger stödet nu omkring 25 procent.

Inte heller i våra nordiska grannländer mår Socialdemokraterna särskilt bra.

I Norge tappade partiet 4,5 procent i valet till stortinget 2013, de behöll positionen som största parti men tappade regeringsmakten. I Danmark ökade stödet svagt i valet till folketingen för två år sedan, partiet är störst men sitter inte i regeringen. I riksdagsvalet i Finland samma år tappade Socialdemokraterna 2,6 procent och har 16,5 procent av väljarna bakom sig.

Den intressanta frågan för oss är vad den här utvecklingen betyder för de svenska Socialdemokraterna och Stefan Löfven. Ingenting, kan någon säkert tycka. Men det är nog att göra det för lätt för sig.

Sverige är ett litet öppet land som påverkas av globala strömningar. Socialdemokraterna är dessutom ett internationellt parti och är stolt över det.

Den internationella trenden är att väljarna går från de stora gamla partierna mot nationellt präglade partier långt ut på högerkanten eller till alternativa rörelser som exempelvis i Spanien, Grekland och Italien.

Krisen för de stora statsbärande partierna har hittills slagit hårdast mot Socialdemokraterna. Väljarna tycker att deras idéer tagit slut och att de tillhör en förhatlig elit som inte går att lita på.

Men det finns, som i Frankrike, Österrike och delvis också i Spanien tecken på att det även kan komma att drabba stora partier på högerhalvan av spelplanen.

Hittills är undantagen dock för många för att trenden ska vara tydlig även där. Se på Tories i Storbritannien eller Angela Merkels CDU i Tyskland. Det är för övrigt dit socialdemokraternas hopp står just nu, att det åtminstone går bra för SPD i förbundsdagsvalet i höst.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka här för att läsa mer och gå med!

EU-länder med S-regeringar
Estland, 2-partikoalition
Frankrike
Litauen, 3-partikoalition
Luxemburg, 3-partikoalition
Malta
Portugal
Rumänien
Sverige, 2-partikoalition
Tjeckien, 3-partikoalition
Tyskland, 2-partikoalition
Österrike, 2-partikoalition

EU-länder där S inte sitter i regeringen
Belgien
Bulgarien
Cypern
Danmark
Finland
Grekland
Irland
Italien
Kroatien
Lettland
Nederländerna
Polen
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Ungern

ARTIKELN HANDLAR OM