Mejla

Alex Schulman

Det var bättre förr, OLW

KOLUMNISTER

Jonas Gardell håller i sin nya show en monolog om att allt faktiskt INTE var bättre förr i tiden, som vissa Sverigedemokrater tycks tro. Till exempel: Vi åt persikohalvor i sockerlag! Vi är väl många som håller med Gardell, vi har det bättre nu än förr på de allra flesta plan, men på ett område har utvecklingen faktiskt gått åt andra hållet. Jag pratar naturligtvis om chipsen.

Jag stod häromdagen framför chipshyllan på Ica. Eller, chipshylla, det är en vägg av chips som tornar upp sig. Ett berg av skit.

Där borta har vi de lite dyrare chips från ”landet”. De chipsen har lite högre svansföring än de andra. Det brukar stå ”naturliga” i en stjärna på påsen och så heter de Lantchips, Naturchips, Västkustchips eller Delikatesschips. De har smaker av typen ”Sveciaost” och ”balsamvinäger”. Och alla skryter om att de är kryddade med ”havssalt”. Som om det skulle vara nåt att skryta om! Det kunde lika gärna stå ”kryddad med Jozo”, ingen jävel skulle märka någon skillnad.

Och där har vi hyllan med alla ofattbara kombinationer av sourcream. Sourcream and sweet chili, sour cream and chives, sour cream and bearnaise, sour cream and american bbq. Så många varianter - och alla smakar helvete.

Och varenda påse är 300 gram. Vem äter 300 gram chips?

Vem?!

Har det nånsin hänt att någon ätit upp allt någon gång? Hur mycket chips kastas varje år bara för att chipsproducenterna vägrar återgå till hur det en gång var. PÅ DEN GAMLA GODA TIDEN så vägde en påse chips 200 gram. Det var rimligt. IBLAND fanns 300-grampåsar. De kallades ”partypåse” och de köpte svenskarna bara om det var VM-final eller Mello. Det här var under en tid när påsarna hade ett flottigt litet fönster så att man kunde titta in och se vad det var fråga om. Och på OLW-påsarna fanns det där djuret. Det var alltid oklart vad det var frågan om för djur. Ingen visste. En varg? En räv? En apekatt? Minns ni? Djuret såg ut som Ulf Elfving, ungefär. Den sämsta djurloggan genom alla tider. Globalt. Men vi älskade det!

Och vi älskade krosset!

Förr om åren när man köpte chips så var det alltid chipskross längst ner i påsen. Det var det godaste. Man slickade sig på fingrarna och doppade ner handen. Vad hände med krosset? Nu är alla chips intakta, stora som handflator, ointressanta. Jag står på Ica och känner hur jag hatar dem.

Hatar dessa nya tider.

Det var bättre förr.

Av: 

Alex Schulman

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Livsmedel

Alex Schulman