Mejla

Wolfgang Hansson

Sverige på väg att bli ett land som alla andra

KOLUMNISTER

Medan striden om Sverigedemokraternas inflytande fortsätter att skaka om svensk politik så har samma tabu redan brutits på många håll i Europa.

Samarbetena är sällan långvariga, har hittills inte lett till ökat stöd för populister eller allvarligt urholkat demokratin.

Svenska flaggan vajar i Stockholm.

Foto: TT

Det har alltid bara varit en tidsfråga innan något eller några svenska riksdagspartier skulle säga ja till samarbete med SD. Det räcker med se på utvecklingen hos våra nordiska grannar där motsvarigheten till Sverigedemokraterna redan suttit i regeringsställning eller agerat långvariga stödpartier. Låt vara att dessa partier inte har samma bruna förflutna som SD.

Danmark var först med Dansk Folkeparti som släpptes in i värmen redan 2001 och under en lång rad år agerade stödparti åt olika regeringar. Man kunde ha begärt plats i regeringen men ansåg att man hade större påverkan genom att stå utanför. Till och med de danska socialdemokraterna har öppnat för samarbete med Dansk Folkeparti.

Skälet till att SD:s motsvarigheter runtom i Europa släppts in i finrummen är rent maktpolitiska. När partier, främst borgerliga, ställts inför valet att utestängas från makten eller kunna ta den bara de är beredda att samarbeta med populistiska- och främlingsfientliga partier har de oftast valt det senare.

De är inte så att de etablerade partierna längtar efter att få samarbeta med högerpopulister men i många länder har man anpassat sig till den bittra verkligheten att väljarna röstar på populister, hellre än att avstå från makten.

Men det har sällan blivit några långvariga eller särskilt framgångsrika äktenskap.

Ett av de senaste exemplen är Österrike där konservativa ÖVP i slutet av 2017 bildade regering med högerextrema FPÖ, ett parti med nazianstrukna rötter fullt likvärdigt med SD. Men samarbetet varade bara i knappt ett och ett halvt år. En skandal som involverade FPÖ:s partiledare ledde till att partiet kastades ut ur regeringen.

Få höjda ögonbryn

Ändå är det bara drygt 20 år sedan som Europa fortfarande upprördes över högerpopulistiska partier i regeringar. 1999 bildade ÖVP regering med FPÖ under dåvarande ledaren Jörg Haider. Det ledde till att landet en tid frystes ut från EU-samarbetet. När motsvarande koalition bildades 2017 var de höjda ögonbrynen få och nån bojkott var det inte tal om.

Både Sannfinländarna och Fremskrittspartiet (Norge) har suttit i regeringsställning. Sannfinländarna fick inte igenom något av sin politik och förlorade stort i opinionen. Men nu utanför regeringsställning har man repat sig och är näst störta parti.

Fremskrittspartiet valde själva att lämna den borgerliga regeringen för ett drygt år sedan när Norge lät en terrormisstänkt norsk kvinna återvända från IS-läger i Syrien. Partiet tröttnade på att inte få igenom mer av sin politik. Det gjorde även väljarna.

I västra Europa har demokratin hållit ställningarna trots högerpopulister i regeringar och som stödpartier, åtminstone om man får tro Freedom House Index som graderar ländernas demokratiska status. Länder som Italien, Österrike och Nederländerna liksom de nordiska håller ställningarna.

Det är bara i det helt utan demokratiska traditioner Östeuropa, när högerpopulistiska och främlingsfientliga partier fått egen majoritet, som demokratin lidit svåra nederlag. Som Ungern och Polen.

Bättre som påtryckare

Tyskland är ett av få länder som följt den svenska linjen att hålla extrempartier borta från regeringsinflytande. Högerextrema Alternativ för Tyskland, AfD har rönt stora framgångar i de senaste valen. Men regeringssamarbetet mellan Merkels kristdemokrater och socialdemokraterna har effektivt inte bara stängt ute AfD utan även resterna av det östtyska kommunistpartiet Die Linke. Men till priset av att en kraftfull opposition saknats.

Ser man till vad de högerpopulistiska partierna lyckats uppnå i regeringsställning kan man konstatera att deras inflytande överlag varit större som påtryckare.

Det tydligaste exemplet är när Ukip utan formell ställning, tvingade fram en omröstning om Storbritanniens EU-medlemskap som slutade med brexit. Något som helt ritat om den politiska kartan i Europa.

Andra partier har fungerat som katalysator för att få de etablerade partierna att anpassa sig till deras nationalistiska och mer invandringsfientliga politik. Även inom kriminalpolitiken har de haft stor inflytande utan att sitta i regeringen.

Därvidlag utgör Sverige inget undantag. Nu är Sverige på allvar på väg att bli ett land som alla andra.

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Sverigedemokraterna

Fremskrittspartiet

Danmark

Sannfinländarna

Ungern

Europa

Tyskland