Mejla

Lena Mellin

Trots gratispengar - värsta krisen i mannaminne

Ekonomisk kris, hälsokris, supernervositet – var ska det sluta?

Publicerad:
Uppdaterad:

Coronaviruset kan orsaka den värsta krisen vi upplevt på en mansålder.

Börser i fritt fall, en pandemi med Europa som epicentrum och supernervositet är en livsfarlig cocktail.

Jag har varit journalist i mer än fyrtio år och skrivit om politik och samhällsekonomi under 35.

Under den tiden har Sverige genomgått tre djupa ekonomiska kriser och ett antal lågkonjunkturer. Men den pågående coronakrisen kan bli den hittills värsta av dem. Jag ska återkomma till varför.

Den första djupa krisen under mitt yrkesliv var den så kallade 1990-talskrisen i början av det förrförra decenniet.

Den var också internationell men slog särskilt svårt mot Sverige och det berodde på oss själva. Den var hemlagad.

Kreditmarknaderna hade avreglerats i en turordning som i efterhand visade sig vara olycklig, vilket var en av anledningarna.

Det, tillsammans med sänkta skatter, ökade offentliga utgifter till en statsfinansiell kris. Dåvarande biträdande finansministern Bo Lundgren for runt världen och lånade pengar till statskassan till höga räntor.

Trots enorma ansträngningar tvingades Sverige att överge den fasta kronkursen, trots att Riksbanken höjde sin ränta till 500 procent. Sedan dess är kronkursen rörlig och det har – faktiskt – gynnat Sverige.

Nästa mycket djupa kris kom 2008, den internationella finanskrisen som tog sin början i USA.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 ställde sig samtliga finansmarknader på nödbromsen.

Det fick enorma konsekvenser. Världsekonomin djupfrystes, företag gick omkull och många, många människor blev arbetslösa.

Effekterna i Sverige blev jämförelsevis måttliga, jämfört med länder som Grekland, Irland och Portugal.

Det betydde inte att allt var som vanligt, långt därifrån. Den dåvarande regeringen och riksbanksledningen gjorde som den nuvarande, i coronakrisen. Nämligen att fokusera på att se till att företagen inte går omkull i onödan, bland annat genom billiga krediter och rena stöd från statskassan.

Dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt sade att det skulle dröja tio år innan effekterna hade klingat av. Han fick lyckligtvis fel, det tog ”bara” sex år.

Dagens kris skiljer sig från de två tidigare framför allt för att den primärt inte har en ekonomisk grund. Den härstammar från marknader för levande djur i Wuhan i Kina.

Det började som en sjuk- och hälsokris men har utvecklats till även en ekonomisk kris.

Det blev en ekonomisk kris när Kina började stänga industrier för att eller försvåra smittspridningen vilket i sin tur påverkade industrier i andra delar av världen negativt.

Men hur illa skulle det gå? Ingen visste men oron höll sig inom tolerabla gränser tills smittspridningen blev internationell och galopperande.

Det värsta finansmarknaderna vet är osäkerhet och nu var den plötsligt monumental. Italien, Danmark och Norge stängde ner. I Rom får man bara gå ut för att handla och för att gå till apoteket.

Var går gränsen? Hur länge kommer det att hålla på? I brist på svar, och det kommer nog att dröja innan de finns, reagerar de ekonomiska marknaderna med ryggmärgen. Precis som 2008 har de ställt sig på nödbromsen, börserna störtdyker och räntorna sjunker.

Till det ska läggas de ekonomiska konsekvenserna av själva bekämpningen. Inställda evenemang, nya gränskontroller, inställda resor, minskad rörlighet och sänkt konsumtion.

Vi ser redan effekterna av det också. Norwegian ställer in tusentals flygningar, hotellkedjan Scandic vill göra sig av med hälften av den fasta personalen, det är glest på gator och torg.

Att coronokrisen riskerar bli vår tids djupaste beror dock inte bara på att den är två kriser i en hälso- och en ekonomisk kris. Jämfört med finanskrisen för ​tolv år sedan har informationsteknologin utvecklats rejält, jag säger bara smartphone.

Uppgifter, sanna eller osanna, sprider sig med blixtens hastighet och pressen på att agera ögonblickligen likaså. Det leder spiksäkert åt ett håll - risken för att göra fel ökar dramatiskt.

Riksbankschefen delar redan ut gratispengar, hela 500 miljarder. Var ska det sluta?

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

PODD Coronaviruset är en pandemi – vad händer nu?

I dagens avsnitt pratar vi om hur coronaviruset blivit en pandemi och hur länge det kan pågå. Gäst är Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar.

 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Foto: Anders Wiklund/TT
En ambulanssjukvårdare visar upp ett provtagningskit.

avLena Mellin

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM