Appläkaren skrämde livet ur mig

KOLUMNISTER

Ett av mina stora barn är sjuk, och istället för vårdcentralen tänker jag vara en mamma i framkant och laddar ner KRY.
Jag har redan den första prototypen av läkarappen, nämligen en kompis till en kompis som är läkare. Jag har sms:at honom om allt från bölder till kvinnoproblem. Kanhända tycker han att det är besvärande, men han är ST-läkare, jag tänker att han vill lära sig. Jag tänker att han kanske får kunskap av mig som han inte fått annars. Jag tänker att jag räddar liv. Ja, så väljer jag att se på saken.

Jag knappar in mitt mobila bank-id, barnets symptom och annat viktigt. Slutligen blir jag ombedd att fotografera barnets svalg.
Bilden ser ut som något från högstadiebiologin ”Det här är Leif, Leif har rökt sedan han var tolv”.
Inte fullt så gult, men fullt så äckligt.
Plötsligt har jag honom framför honom. En läkare i mitt hem, känslan är besynnerlig. Jag brukar alltid kamma till mig lite extra inför läkarbesök, men nu ser jag ut som ryk och dra.
”God kväll”, säger jag.
”Hur länge har det sett ut såhär?” frågar han.
”I fem dagar kanske?”
”Det är den värsta halsinfektion jag har sett i hela mitt liv”

Allt blod rinner ner i fötterna. Pannan brinner, tungan är torr, tanken fryst. Mitt barn ska dö.
Nu gäller det att inte börja gråta framför app-läkaren.
”Hon måste träffa en läkare ikväll, ni ska inte vänta till imorgon bitti, för då vet vi inte om hon”
Lever?
Jag avslutar samtalet, säger tack med porös tunga.
När han försvunnit från min skärm raderar jag appen som vore den doppad i pesten och springer ut till Joachim.
”Han sa att det var den värsta halsinfektion han någonsin sett och att vi måste ta henne till en läkare direkt”
”Ska vi inte ringa först?”
”JAG SA ÅK”

De försvinner mot barnakuten och jag far fram och tillbaka i huset för att hålla ångesten stången. Jag skrubbar diskhon, torkar köksgolvet och städar dotterns rum. Hon får nya lakan och kuddarna läggs snyggt i ett planerat huller om buller. Det ska vara fint att komma hem.
Hela tiden skickar jag hysteriskt sansade sms till Joachim.
”Hur var pulsen?”
”De måste kolla SÄNKAN”
”Är ni hos läkaren nu?”
”HALLÅ?”
Exakt en timme senare kliver de in genom dörren.
Det var ingen infektion.
”Och läkaren hälsar särskilt till dig att det inte var det värsta hon har sett”
När jag hör detta släpper all min app-ångest och jag kastar mig gråtande om barnets hals.
”Eh, okej”, hör jag henne tonårssucka i mitt hår.
Detta med sjukvårdsrådgivning genom en app är säkert bra.
Jag har bara väldigt svårt att se det just nu.


Tappa huvudet: Fredrick Federley (C) plockade ett citat från Löfven och skapade fejk news. Här är Federleys taktik levererad i en härlig tillbakakaka:
"Stadsministern lyckas igen...dessa bevingade ord...Skönt att de i all fall är ärliga”

Toppa huvudet: Om Jesus kunde säga ”Låt barnen komma till mig”, trots att de inte var hans barn och trots att barn luktar fiskgryta på burk och våt blöja, så kan lärare ta emot barn i keps och mössa. Våga älska tonåringen därunder.

ARTIKELN HANDLAR OM