Fortsatt stöd till trupperna

KOLUMNISTER

Dödsskjutningarna har inte påverkat stödet för den svenska truppen i Afghanistan.

Fortfarande tycker nästan hälften av svenska folket att det är rätt att vara där, enligt Aftonbladet/Sifo.

”Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”. Det var den svenska ståndpunkten och ännu i början av 1990-talet rabblade statsministern den som ett mantra i den årliga regeringsförklaringen.

Så är det inte längre. Genom medlemskapet i EU har Sverige tagit ställning. Och i Afghanistankriget har Sverige definitivt tagit parti – mot talibanerna.

Det är en uppfattning som bottnar hos svenska folket:

Nästan hälften, 46 procent, anser att det är rätt att ha stridande förband i Afghanistan.

Drygt var tredje tycker att det är fel. Skillnaden jämfört med förra året är i båda fallen försumbara.

En femtedel har, precis som 2009, ingen åsikt.

Att döma av gårdagens intervjuer och dagens soldater i Afghanistan är det få som omprövar sin inställning till följd av dödsskjutningarna i måndags.

Det tyder på ett mer moget övervägande än riksdagspartiernas. Där var ställningen förra året 6-1 till fortsatt deltagande fram till slutet av 2010. Men både S och MP villkorade sitt stöd, bara V var öppet emot.

Sverige har levt i fred i 200 år. Det är en så lång tid att vi står i särklass i Europa.

Sverige har också del­tagit i FN:s olika fredsbevarande operationer sedan 1960-talet. Kongo, ­Libanon, Cypern – listan är lång.

Men sedan några år är en av försvarets viktigaste uppgifter att delta i fredsbevarande insatser utomlands. I Afghanistan handlar det allt mindre om att bevara fred än att förhindra öppen konflikt.

Ändå sviktar inte svenska folkets stöd för den svenska FN-truppen i Afghanistan. Man får förmoda att stödet för traditionellt bistånd och annan hjälp inte heller gör det.

Svenska folket är helt enkelt ganska moget. Är riksdagspartierna också det?

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM