Att sluta flyga räddar inte världen – bara våra samveten

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT
Sedan 1990-talet har ny teknik minskat bränsleförbrukningen per flygpassagerare med 2,6 procent per år.
KOLUMNISTER

Vi börjar få en ny form av flygrädsla – rädslan för dåligt samvete. Den som flyger får numera vara beredd på vännernas anklagelse att man värmer upp klimatet och förstör planeten. Kändisar på väg till strandparadiset som tidigare möttes av instagramföljarnas ”njut!” får i dag räkna med ett och annat ”mördare!”.

Kampanjen Flygfritt 2019 har som mål att få 100 000 svenskar att stanna på marken nästa år. Jag har vänner som har fattat det beslutet. Jag förstår deras klimatångest.

Problemet är bara att deras val inte kommer göra någon skillnad. Även om 100 000 svenskar aldrig mer skulle flyga ökade flygandet i Asien med tre gånger så många passagerare bara i går. Och det ökar med 300 000 till i dag, och 300 000 till i morgon.

De 7 000 svenskar som hittills har anmält sig till Flygfritt 2019 motsvaras av ökningen av antalet asiatiska flygpassagerare den närmaste halvtimmen.

Det första människor vill göra när de lämnar fattigdomen är nämligen att komma längre, möta andra och se världen. Det finns sydamerikanska flygrutter där besättningen frågar hur många passagerare som aldrig har flugit förr. Ungefär hälften brukar räcka upp handen.

Debatten om flyget får mig att tänka på den gamla debatten om avhållsamhet eller sexualundervisning. Sex skapar problem, tonårsgraviditeter och könssjukdomar. Vissa vill därför att vi avstår från sex före äktenskapet. Andra inser att det finns faror med sexualiteten, men eftersom det är ett så grundläggande mänskligt behov kommer få ändå avstå, och då är det bättre att lära ut hur man gör det på rätt sätt och tillhandahålla preventivmedel.

När några av oss slutar flyga påminner vi om romerska kardinaler i celibat – vi skaffar oss rena händer individuellt, men vi gör inget för att främja säker sex för de miljarder som gör ett annat val.

Det måste ske genom lättare kompositmaterial, effektivare motorer, smarta propellrar, nya vingar som minskar luftmotståndet, biobränslen (helst alger som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion) och elektriska plan helt utan utsläpp. Molnbildningen som ökar klimateffekterna på hög höjd kan minskas genom att anpassa flygvägarna.

Så vi kan flyga i dag för att det kanske kommer en lösning i morgon? brukar invändningen lyda. Nej, lösningen har varit på gång länge, och skapas varje dag. Men den kommer inte från dem med rena händer, utan från dem som smutsar ned dem i laboratorier och verkstäder.

Sedan 1990-talet har ny teknik minskat bränsleförbrukningen per flygpassagerare med 2,6 procent per år. Flygforskare förklarade nyligen på DN Debatt att det innebär att ”två dagars global teknisk utveckling ger en lika stor effekt som den svenska flygskatten”. Lösningen är alltså inte att bromsa, utan att accelerera dessa trender så de hinner ikapp det ökande resandet.

Att flyget får bära sina miljökostnader genom att inkluderas i utsläppshandeln bidrar till det. Den som vägrar vänta kan klimatkompensera sin resa, så att resurser går till grön teknik eller skogsplantering.

Om vi slutar flyga räddar vi våra samveten, men om vi hittar ett sätt att sätta kondomer på flygplanen räddar vi också världen.


Bättre flyg

När du beställer en resa med Bra Flyg kan du redan i dag betala för att flyga på biobränsle. För 300 kronor per sträcka blandar de in biobränsle som motsvarar den genomsnittliga bränsleåtgången för en person.

Asien flyger

Nio av världens tio mest trafikerade flygsträckor går redan i dag inom Asien. Förra året öppnades 416 nya flygrutter – bara i Kina.

ARTIKELN HANDLAR OM