”De blir misstrodda - nu kanske de kan få hjälp”

KOLUMNISTER

Mary Mårtensson: Studien kan förhoppningsvis leda till korrekta diagnoser

Foto: Ett fästingbett som lett till borrelia.

Det är mycket vi ännu inte vet om fästingöverförda sjukdomar.

Det vittnar den nya franska studien om.

Förhoppningsvis kan studien leda till att drabbade patienter får korrekt diagnos framöver.

Foto: Mary Mårtensson, medicinreporter.

Fästingar kan sprida långt fler sjukdomar än vi tidigare känt till. Det visar den nya franska studien som publiceras i det kommande numret av Läkartidningen.

Fästingarna sprider inte bara borrelia och TBE. De otäcka små krypen kan även smitta människor med ett flertal, tidigare okända, sjukdomsalstrande mikroorganismer.

En hel del drabbade får fel diagnos eller avfärdas som inbillningssjuka av vissa läkare, enligt en av Sveriges ledande fästingexperter, Thomas Jaenson.

De bollas fram och tillbaka i vården eller  lämnas åt sitt öde. ”Vården har inte kunskap eller kapacitet att ställa rätt diagnos”, säger Thomas Jaenson till TT.

”Slaskdiagnoser”

Om sådant bemötande i vården vittnade även fästingbitna och svårt sjuka patienter i Aftonbladets tidigare granskning av borreliavården. Det rörde sig om drabbade som inte blev symptomfria efter sedvanlig antibiotikabehandling mot borrelia eller neuroborrelia och som därför blev misstrodda i vården.

De riskerade att få diagnoser som utmattningsdepression, kroniskt trötthetssyndrom, ME och fibromyalgi. Sjukdomsetiketter som fick rollen som "slaskdiagnoser".

En då 32-årig fyrabarnsmamma hade valsat runt i  vården i nästan två år med remiss till ryggklinik, smärtklinik, gastroskopi, magnetröntgen och bukröntgen för sina 66 olika, växlande, diffusa och märkliga symptom. Hon hade ordinerats samtalsterapi, sjukgymnastik, smärtbehandling, antidepressiva mediciner och röstterapi.

Till slut blev hon sjukskriven – för utmattningsreaktion. Läkarna menade att det var ”psykiskt”, hon själv att det var  neuroborrelia efter ett fästingbett en fästingrik sommar.

Söker vård i Tyskland

Lars Lindqvist är expert på fästingöverförda sjukdomar, överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och adjungerad professor. Han förklarade då, att orsaken till att en del borreliadrabbade blir feldiagnostiserade är, att symptomen för borrelia liknar dem för andra sjukdomar, som fibromyalgi eller ms.

Kvinnan är en av de hundratals fästingbitna svenskar som i sin desperation sökt vård i Tyskland mot borrelia för att få långvarig behandling med antibiotika. Efter några månader kände hon sig bättre och mådde till slut bra. Den dyrbara behandlingen bekostade hon själv.

Det finns även enstaka läkare i Sverige som ger sådan långvarig antibiotikabehandling vid påstådd borrelia/neuroborrelia och som skarpt kritiserats av professionen och av myndigheterna.

Sådan behandling är verkningslös, enligt en ny holländsk studie. Den visar att 12 veckors behandling med antibiotika inte ledde till bättre livskvalitet hos patienter med långvariga symptom efter en tidigare borreliainfektion.

Ny förklaring

Nu seglar ytterligare en möjlig förklaring upp till de svårdiagnostiserade fallen och svårbedömda tillstånden.

Somliga patienter kanske har smittats av andra sjukdomsalstrande mikroorganismer än borrelia när de blev fästingbitna. Eller av andra mikroorganismer samtidigt med borrelian, som kan orsaka svåra sjukdomar.

Det vi säkert kan konstatera är, att det är mycket vi ännu inte vet om fästingöverförda sjukdomar.

Och med den vetskapen borde sjukvården vara lyhörd och inte avfärda fästingbitna patienter, som söker hjälp för svår ohälsa med diffusa, oklara symptom som inte går att diagnostisera och inte går över med sedvanlig behandling mot borrelia.

Dessa patienter kanske inte är så friska vissa läkare tror.

Utan tvärtom – svårt sjuka på riktigt.

avMary Mårtensson

ARTIKELN HANDLAR OM

Fästingar

Borrelia