Mejla

Wolfgang Hansson

Ingen vet var ett krig mellan Iran och USA slutar

Publicerad:
Uppdaterad:

Att Irans hämnd dröjer innebär inte att den inte kommer.

Men ett krig mellan Iran och USA kommer inte att likna ett vanligt krig där två arméer står emot varandra.

På många sätt har kriget mellan Iran och USA redan startat.

Det började den 8 maj 2018, samma dag som president Trump mot en enig omvärlds vädjanden sa upp kärnenergiavtalet med Iran vars syfte var att hindra landet från att skaffa sig kärnvapen.

USA införde kraftiga ekonomiska sanktioner och en politik av vad man kallar maximalt tryck mot Iran.

Utgången Trump hoppades på var att en missnöjd befolkning skulle resa sig mot prästdiktaturen i Teheran eller att mullhorna skulle tvingas ned på knä och gå med på ett nytt kärnenergiavtal med ännu tuffare krav.

Inget av detta har ännu hänt.

1 av 6 | Foto: IRI
Soleimanis efterträdare Esmail Qaani. Qaani har varit Soleimanis högra hand sedan 1997.

Vill undvika regelrätt krig

Mordet på generalen Qassem Soleimani verkar i stället ha stärkt regimen. Ingen vill se ett främmande land mörda sina egna ledare även om man inte gillar dem. En yttre fiende är bästa sättet att sluta leden inom landet. Nationalism är en faktor även i Iran.

Trots att fyra dagar gått sedan drönarattacken som dödade generalen har Iran ännu inte genomfört de hämndaktioner man utlovat. Det tolkar jag som att ledarna gör en mycket noggrann analys av vad för slags hämnd de kan genomföra som inte innebär att USA per automatik slår tillbaka med kryssningsmissiler mot mål i Iran eller liknande omfattande krigshandlingar.

De tar Trumps hot på allvar.

Iran vill inte ha ett regelrätt krig mot världens enda supermakt. Militärt är USA vida överlägset. Iran kommer i stället att fortsätta den asymmetriska krigsföring som man redan inledde under förra året genom att skjuta ner en amerikansk drönare, sabotera västerländska tankfartyg i Persiska Viken och attackera saudiska oljeanläggningar.

Man kan tänka sig att Iran försöker blockera det smala Hormuzsundet genom vilket en stor del av Mellanösterns olja passerar eller attackerar USA:s militär i exempelvis Irak. Eller så blir det något överraskande som USA inte förutsett. Att medvetet vänta en tid innan man slår till kan vara en del av strategin.

Iran meddelade i söndags att man inte längre tänker följa kärnenergiavtalet. Innebörden är att man tar sig själv rätten att anrika uran så att man får tillräckligt med bränsle för att kunna bygga kärnvapen.

Risk för att fler länder tar fram kärnvapen

Detta är väldigt dåliga nyheter för framförallt EU som förtvivlat försökt hålla liv i avtalet trots att USA dragit sig ur. Men det är också ett bakslag för USA och Israel. Hela vitsen med att pressa Iran har varit att få landet att ge ännu starkare garantier för att man inte tänker skaffa kärnvapen. Nu kan effekten i stället bli den motsatta.

Omvärlden vill stoppa Irans kärnvapen därför att det är en opålitlig regim som hotar sina grannar, inte minst Israel. Men också därför att om Iran utvecklar kärnvapen så kommer sannolikt både Saudiarabien och Turkiet att försöka göra samma sak, eftersom man känner sig hotade av Iran.

Ju fler länder som har kärnvapen desto större blir risken at någon till slut använder dem.

Omvärlden hade fått Iran att frivilligt avhända sig möjligheten att utveckla kärnvapen mot att de ekonomiska sanktionerna lyftes. Nu har Trump omintetgjort det arbetet och i stället provocerat fram ett läge där det lågintensiva kriget mellan Iran och USA hela tiden trappas upp.

Även om våldshandlingarna fortsätter att hålla sig till Mellanöstern så påverkas vi redan i Sverige. Oron har höjt oljepriset och lett till högre pris på bensin och diesel.

Vi såg hur det som startade som ett inbördeskrig i Syrien så småningom utvecklades till ett regionalt storkrig där såväl USA som Ryssland är inblandade. Iran genomförde nyligen en militärövning med Ryssland och Kina.

Var ett krig mellan Iran och USA slutar kan ingen säga.

Men spridningsrisken i den nya, mer instabila världsordning som är på väg att växa fram är avsevärd.

Tredje världskriget står inte för dörren men med världsledare som Donald Trump kan vad som helst hända.

Foto: Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
USA:s president Donald Trump

avWolfgang Hansson

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Iran

USA