Ståltullar är som kryptonit

Foto: TT
Mattias Svensson protesterar mot tullar 2002.
KOLUMNISTER

Det såg ut som en Village People-video. Donald Trump omgav sig med muskulösa arbetare med uppkavlade skjortärmar när han lanserade sina stål- och aluminiumtullar. Vita Huset hade till och med bett dem ta med sig skyddshjälmar. Det skulle synas att det här var karlakarlar. Såna som inte tar skit, i form av billigt stål från feminiserade svenskar eller kanadensare.
Allt gick väl inte exakt enligt plan. När en arbetare berättade om att hans pappa en gång i tiden förlorade sitt jobb i stålindustrin tröstade Trump att denne nu stolt tittade ned på sin son från himlen, varpå denne såg sig tvungen att förklara att pappan inte är död än.

Det var ändå presidentens rätta element, där han kunde markera att han bryr sig mer om vanligt folk än om ekonomiska teorier. Kött och blod, inte tillgång och efterfrågan. Det var Trumps sätt att fråga: hur kan ni frihandlare vara så hjärtlösa att ni säger till en familjeförsörjare från Pennsylvania att han måste förlora sitt jobb och sin yrkesidentitet, kanske sitt hem, för en teori?
Jo, för att ståltullar är som kryptonit, som Mattias Svensson en gång uttryckte det på en frihandelsmanifestation, klädd som Stålmannen. Dyrare stål gynnar visserligen inhemska stålbolag. Men bara 140 000 amerikaner tillverkar stål, medan hela 6.5 miljoner jobbar i sektorer som använder stål, som bygg-, bil- och förpackningsindustrin. För varje jobb som tullar skapar i stålindustrin försvinner runt fem jobb i stålkonsumerande företag.

Amerikanska konsumenter får betala mer för allt som innehåller stål och aluminium. Då pickup-trucks, vapen och ölburkar stiger i pris kan man se det som en skatt på Trumpväljare. Eftersom de då får mindre pengar över till andra sektorer – till exempel sjukvård – förloras arbetstillfällen även där.
Svenskar och kanadensare skulle förlora om vi exporterar mindre till USA. Trump bryr sig nog inte om utlänningar, men han borde bry sig om vad vi hade gjort med de dollar vi hade tjänat. Kanske hade vi köpt amerikanska spelkonsoler eller investerat i vitvarutillverkning i USA. När det inte blir av försvinner jobb där.

Naturligtvis skulle inget av detta trösta stålverksarbetaren i Pennsylvania som förlorar sitt jobb på grund av frihandeln. Men frågan till Trump och andra protektionister blir hur ni kan vara så hjärtlösa att ni säger till en sjukvårdare, en spelutvecklare, en vitvarutillverkare och fem arbetare i stålkonsumerande industrier att de måste berövas sina jobb och kanske till och med sina hem, för att skydda ett enda jobb i gammal, ineffektiv stålproduktion.
Dessa drabbade förblir anonyma och kommer aldrig få uppträda på Vita Husets scen i skyddshjälm, så de är lätta att missa, men de är inte mindre gjorde av kött och blod för det. Populism är inte att bry sig om människor mer än teorier. Populism är att bara bry sig om människor i närheten och strunta i andra.

Vi behöver teori och empiri just för att förstå konsekvenserna för fler personer, på längre sikt. Den som vill lura oss att ignorera ekonomiska samband gör det för att de vill sätta önsketänkande före fakta. Men även de kommer att drabbas av protektionismen. Tullen på aluminium kommer att göra det dyrare att bära foliehatt.


Handelskrig vi minns 1. På 1880-talet började europeiska länder höja tullarna mot varandra. Resultatet blev nationalistisk väckelse, intensivare kolonialkrig och snart ett världskrig.

Handelskrig vi minns 2. 1930 höjde USA tullarna på 890 varor, och omvärlden svarade. Vi fick global depression, mer nationalistiska politiker och snart ett världskrig.

ARTIKELN HANDLAR OM