Mejla

Elisabet Höglund

Hon är beredd att dö – för bantning

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

KOLUMNISTER

Unga kvinnor hetsas att banta sig till döds. Detta själv­destruktiva beteende är resultatet av den bantningshets som människor dagligen bearbetas med genom tidningar, annonser, sociala medier och tv-reklam. De värsta av­arterna av bantningstipsen hittar vi på nätet.

Jag blev chockad när jag häromdan i ett radioprogram hörde hur unga tjejer med diabetes struntar i att ta sina insulinsprutor för att gå ner i vikt! ”Insulinbantningen” breder ut sig inte bara utomlands utan även i Sverige. Flickan i radioreportaget togs in på sjukhus sen hon fallit i koma och var nära att dö av insulinbantningen. Men när hon blev bättre och kom hem igen gjorde hon om samma sak.

”Tar man inte insulinet blir man smal och snygg som alla andra”, sa flickan. ”Jag är beredd att göra vad som helst. Jag vet att det är ett långsamt självmord, men jag vill gå ner i vikt och är beredd att dö för detta.”

Den här stackars tjejen är nog det mest tragiska offer för bantnings­hysterin jag någonsin hört talas om. Men även kvinnor utan diabetes ­experimenterar med sina kroppar för att bli smala och riskerar därmed att drabbas av livslånga hälsoproblem.
 

All bantningsreklam går ut på att bantningen ska ”gå fort”. Det mon­stru­ösa antalet kilo fett man ­under många år byggt upp sin kropp med, det ska bort på några veckor:

”Tappa kilon med 17-dagars­dieten!” – ”Rivstarta året med Ulrikas GI-turbo!” – ”Vi ger dig en gastric ­bypass-operation för halva priset!” – ”Bränn fett med hjälp av hallon!” – ”Hon rasade 12 kg på 12 veckor!”

Raden av förföriska rubriker kan ­göras lång. Tyvärr fungerar det ­sällan. Vad som händer är att kilovis med vatten – inte fett – försvinner ur kroppen. Efter några månader är bantaren tillbaka på sin gamla vikt. Att ”bränna fett” med olika mirakelmetoder är också oftast rena ­bluffen.

Förr tyckte jag att gastric bypass-operationer av magsäcken var ett bra sätt att gå ner i vikt på. Kirurgen skär bort större delen av magsäcken och lämnar bara kvar en liten ”ficka”. Det gör att patienten bara kan äta små mängder mat. Viktraset infinner sig direkt.

Men vad händer sen?

Jo, eftersom magsäcken är så liten får patienten inte i sig tillräckligt med näring. Hon blir smal men ­riskerar att på sikt bli undernärd. Det leder till allvarliga följd­sjukdomar och för tidig död.

Det finns inga mirakulösa ­vägar att snabbt gå ner i vikt. Det är långsiktighet och målmedvetenhet (!) som gäller.

Trist va?

Ett äpple om dan

… håller doktorn borta. Så sa man förr. Ingen trodde på det då, men häromdan kom en rapport som visade att om man äter flera äpplen och ­päron varje dag så löper man 20 % mindre risk att drabbas av stroke. Det har visst med blodtrycket att göra. Så det gamla talesättet var nog inte så dumt i alla fall.

Sveriges ­försvar

Sverker Göranson, ÖB.

… är så dåligt att vi bara kan hålla emot fienden i en vecka. Hade jag skrivit det här i tidningen hade ingen djävul brytt sig om det. Men nu var det vår egen över­befälhavare som sa det. Landsförrädare? ÖB – en ­säkerhetsrisk? Ja, de frågorna ska Säpo nu utreda. Jag tycker att regeringen borde sparka ÖB efter hans upp­seendeväckande uttalande, eftersom han på det här ­sättet faktiskt bjuder in ­fienden, vem denne nu kan tänkas vara.

Av: 

Elisabet Höglund

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Elisabet Höglund