Mejla

Wolfgang Hansson

Höga elpriser hot mot klimatomställningen

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

KOLUMNISTER

Tajmingen är sällsynt olycklig.

Samtidigt som Sverige och omvärlden ska genomföra en klimatomställning så är det extra kallt och de förnybara energikällorna sviker oss.

Börjar det svida ordentligt i folks plånböcker blir det svårt att genomföra övergången utan folkliga protester.

Vårt samhälle framstår just nu som extra sårbart. Det är inte bara coronapandemin som skapar flaskhalsar, inflation och allmän oreda.
Mitt i allt detta ska vi dessutom kraftigt minska utsläppen av koldioxid för att undvika mer av extremväder, torka och andra skadliga klimatförändringar i framtiden.

Samtidigt ökar hela tiden samhällets behov av el, helst el producerad från förnybara och fossilfria källor. Tyvärr är det förnybara inte alltid pålitligt.

Både vattenkrafter och vindkraften sviker oss just nu. Det har blåst ovanligt lite denna vinter både i Sverige och i stora delar av Europa.

På grund av för lite regn på ställen där det räknas är vattenmagasinen mindre välfyllda än vanligt. Nu fryser dessutom älvarna i norr och bidrar till att vattenkraftverken tillfälligt måste minska sin kapacitet.

Flera vattenkraftverk jobbar för tillfället med isläggning, vilket påverkar elpriset.

Samtidigt ökar priset på utsläppsrätter i EU. Inte minst på grund av ett svenskt initiativ som minskat det totala antalet utsläppsrätter. Det innebär att det blir dyrare att producera el från naturgas och framförallt kol. Bra för miljön men inte för plånboken.

Röster har höjts från flera europeiska ledare om att ändra systemet med utsläppsrätter.

När världen startat om efter pandemin har efterfrågan ökat kraftigt på energi. Det, i kombination med att Ryssland och Opec vägrat öka sin produktion i någon större utsträckning, har lett till kraftigt ökade priser på framförallt naturgas.

Sammantaget har det bildat en perfekt storm.

Dra i nödbromsen

De höga priserna för utsläppsrätter gör att det blir dyrt att släppa ut koldioxid. Det borde gynna investeringar i förnybar energi som sol och vind. Problemet är att de investeringarna ger mer energi på sikt men inte omedelbart.

På kort sikt leder klimatomställningen till mycket högre energipriser vilket slår mot hushållen. Även om vi tycker att elpriset rusar i Sverige så betalar många längre söder ut i Europa ännu mer för sin el.

Många länder planerar därför att kompensera hushållen med bidrag som ska täcka åtminstone en del av de ökade energikostnaderna. Prishöjningarna riskerar ändå att skapa folklig vrede och leda till att länder drar i nödbromsen för att genomföra övergången till fossilfri energi.

Elledningar norr om Timrå på måndagen. Elpriset var på måndagen det högsta sedan 2011 då Sverige delades in i fyra elområden.

Idealet vore en smidig övergång där de förnybara energikällorna successivt kan ersätta naturgas, olja och kol.

I stället förutspår experterna att de närmaste åren kommer att präglas av våldsamt skiftande priser på el. Både därför att de fossilfria bränslena inte räcker till och för att priserna på utsläppsrätterna bara kommer att gå upp.

Kärnkraft kunde vara den perfekta energikällan för att mildra övergången.
Problemet är att även kärnkraft är en av många oönskad energikälla som producerar livsfarligt radioaktivt avfall som måste lagras i hundratusen år.

Kärnkraften är dessutom dyr att bygga vilket gör att det i dagsläget, åtminstone i Sverige, är få som vill investera i ny kärnkraft. Fortsätter energiprisernas rusa kan det givetvis ändras. Men att bygga ny kärnkraft är inget man gör i en handvändning.

Höjda räntor

Däremot verkar det vettigt att försöka förlänga livstiden så mycket som möjligt för de kärnkraftverk som redan finns.

I dagsläget framstår det som olyckligt att storförbrukaren Tyskland beslutat sig för att ta alla sina kärnkraftverk ur drift. Det sista stängs av nästa år. Beslutet fattades av Angela Merkel efter kärnkraftolyckan i Fukushima i Japan 2011. I teorin vore det möjligt för Tyskland att starta sina kärnkraftverk igen men ingenting i den tillträdande tyska trepartiregeringens program tyder på att så skulle ske.

I stället kommer Tyskland att importera ännu mer naturgas från Ryssland när den nya gasledningen Nordstream II får klartecken att börja operera.

En del experter hävdar att elpriserna kommer att gå ner igen efter vintern. Men det finns inga garantier för att så verkligen kommer att ske. Fortsätter priserna ligga på en hög nivå ökar inflationen vilket i slutänden riskerar att leda till högre räntor, inte minst på bolån.

Politikerna får det tufft att bemästra den perfekta storm som klimatomställningen är med och skapar.

 

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

Chatta om skyhöga elpriset – experten svarar

ÄMNEN I ARTIKELN

Klimat & miljö

Europa

Fukushima

Elpriser

Koldioxid

Klimatförändringar

Förnybar energi