Bögbotaren sumpade världens chans till avbön

avKristoffer Bergström

David Matheson.

Äldste McKinley drömmer om att simma naken med sin kompis Steve. Omslutna av det ljumna vattnet ska de unga mormonerna utforska sina pirrkänslor.

Scenen är från musikalen ”Book of mormon” och följs av en trallig refräng: Stäng av! Din förbannelse går att bota! Föreställ dig att hjärnan består av lådor och krossa böglådan! Vilket coolt litet mormontrick!

I verkligheten finns amerikanen David Matheson som var expert på att behandla homosexuella. Den skallige mormonen skrev en bok, ”Becoming a whole man”, där en livslång erfarenhet kokades ner till en slutsats: bristen på maskulina aktiviteter tenderar att skruva dina preferenser, göra dig onormal.

Han erbjöd samtalsterapi. Särskilt vilsna killar kunde fara till skogs för att genom grabbsysslor återknyta till sig själva, till sin libido, till sin förmåga att tända på tjejer.

Nyligen kom David ut. På Facebook berättar han om spirande lustar, vi kan kalla det homomormonhormoner, först i bakgrunden och sedan ”intensivt och smärtsamt”. Han skilde sig från frun sedan 34 år. Funderade över sin nya livssituation.

”Jag ville inte längre undvika en relation med en man. Det blev ett icke förhandlingsbart behov”, skriver han i inlägget.

Sedan blir det komplicerat. För David Matheson ber inte om ursäkt för den så kallade reparativa terapin, bara till enstaka patienter som farit illa. Hans yrkesgärning har bidragit till mycket gott, menar han, men enstaka behandlingar skulle han helst haft ogjorda.

Själv är han homofob. Det medger han. Han har sökt sig till samtalsgrupper med oliktänkande för att ompröva gamla ståndpunkter, rensa ut det unkna, men fortfarande ser David Matheson sin bögbotartid som en välsignelse.

Det är lätt att provoceras.

Han hade världens chans till avbön men sumpade den.

Men det är också en förenkling av världen, en uppdelning i idioter och hjältar, där mormoner bekvämt placeras på dumsidan för sin konservativa syn på kärlek. Sant är att män som hånglar kan uteslutas, men kyrkan har ett strikt påbud att alla avhoppare som lever ut sin homosexualitet ska behandlas med respekt och kärlek. I en amerikansk rapport stöttar sju av tio mormoner antidiskrimineringslagar för hbtq-personer, vilket är mer än flera andra religiösa grupper. Så David och samfundet han fostrats i har en lång väg att vandra, men de är åtminstone i rörelse.

Lika problematiskt är det att fnissa åt hans dragning, att homodoktorn inte kunde hela sig själv. Klivet ur garderoben föregicks av att privata samtal läcktes på Facebook, vilket också drabbade en kollega vars profil på en dejtingsida för män skärmdumpades och spreds. Titta på de dubbelmoraliska bögarna!

Men vad är det för metod? När blev det okej att i den sexuella frihetens namn hänga ut någons hemliga läggning?

Alla befinner vi oss på skalan mellan homo, hetero, bi, pan och asexualitet. En del halkar runt och andra står statiskt. All diskriminering på grund av sexuell läggning ska bekämpas, alla försök att förneka mångfalden kommer dömas hårt av historien.

Men det är argumenten och handlandet som ska bemötas, inte personer som förespråkar dem. Inte heller mormonerna förnekar att deras anhängare har samkönade drifter. Att två högröstade homomotståndare lustar efter killar gör dem inte till hycklare, det gör dem till människor.