Indiska fenomenet ”jugaad” snart en svensk fluga

1 av 4
KOLUMNISTER

Nöden är uppfinningarnas bästa vän, och ibland får man laga efter läge.

Böckerna med husmorsknep har gått ur tiden. Den fiktive småbrukaren Åsa-Nisses hemsnickrade problemlösningar roar inte som förr på biograferna. Men en ny rörelse, byggd på liknande mål och medel, har etablerats och blivit kult.

Får jag gissa, så kommer den snart till Sverige och blir mode. 

Den är född i armod och elände, närd av barfotainnovatörer och utvecklad av människor med praktiskt handlag. Enkla grejer, egentligen. Som gör nytta.

Fenomenet kallas jugaad. Kom ihåg var ni läste det först!

 

Jugaad är ett vardagligt ord på Hindi, Punjabi och Bengali, som också förekommer då och då i rubriker i Times of India, världens största engelskspråkiga tidning.

Jugaad refererar till kreativa lösningar utförda med enkla medel. Olika sätt att skapa nya saker med knappa resurser. Tillfälliga lagningar och provisorier. Fan anamma-idéer.

Genvägar, helt enkelt, i både bokstavlig och bildlig mening.

Det kan vara att lägga brädlappar över dypölar, att spika upp ett gammalt datorchassi som bokhylla, att knyta upp mobiltelefonen med en sjal mot örat i brist på hörlurar, att ställa en utrangerad tågvagn som bro över en å, att sortera frukt efter storlek med ett enkelt arrangemang av träribbor och plastlådor, att göra rullskridskor av gamla tofflor och duschmunstycken av gamla plastburkar, eller att frysa vattnet i pet-flaskor och hänga dem bakom en fläkt för att få en simpel kylanläggning.

 

Begreppet används vidare än så, och kan innefatta alla knep som gör livet enklare. Till exempel att titta på parallella matcher på datorn och mobilen samtidigt under fotbolls-VM, eller en tilltagande ovana hos kärnfriska flygresenärer; de beställer rullstolseskort på flygplatserna för att komma först i alla köer. (Enligt en anonym Air India-kapten beställer mellan 25 och 30 personer sådan eskort på flygningarna mellan Mumbai och Newark. Antalet väntas öka till sommaren.)

Roligast att titta på, men farligast, är miljoner hembyggda motorfordon med alla möjliga motorer som drivkällor.

 

Det finns inga skäl att romantisera hur fattigdom tvingar fram enkla lösningar. Och visst är filosofin lite flummig. Men det finns orsak att notera hur jugaad som begrepp också vunnit mark i affärsvärlden, inom medicinen och i bankväsendet. Det har publicerats böcker om Jugaad Innovation, som hävdar att nystartade företag är jugaad i sig själva. Fråga vilken svensk småföretagare som helst, förutom slitet gäller det att vara uppfinningsrik för att överleva.

Västerländska storföretag kanske skulle kunna lära sig att det blir effektivare med mindre toppstyrning och linjära traditioner. Många skulle tjäna på att tillämpa en mer demokratisk och sparsam utveckling.

Och vilken är grunden för vår nuvarande regering?

Jugaad, mina damer och herrar, så det stänker om det. Vi får hoppas att arrangemanget håller.


Jugaads sex principer, som de formulerats för att stimulera bättre företagande:

1. Sök möjligheter i motgång.
2. Gör mer med mindre.
3. Tänk och agera flexibelt.
4. Håll det enkelt.
5. Räkna in vinsten.
6. Lyssna på ditt hjärta.

avRobert Aschberg

ARTIKELN HANDLAR OM

Indien