Ekonomin bara ett av EU:s många problem

När Tysklands Angela Merkel i går besökte Aten låg prickskyttar på taken samtidigt som polisen sköt tårgas mot demonstranterna.

Samtidigt tätnade krismolnen över EU. Ekonomer varnar för att krisen kan bli ännu värre.

Lena Mellin Hatcitatet: ”Har hört rykten från flera oberoende personer om ett påstått sexköp i Gambia. Kan du bekräfta?” ”Du är inte bara fet och ful, du är korkad också.”
Kommentar: Jag har bestämt mig för att de som påstår att de hatar mig är ovidkommande. Jag skriver inte för dem, jag skriver för alla andra. Men min förundran är stor och jag undrar var de här människorna finns på dagarna. Inte i min ovirtuella värld i alla fall.

Den som hoppats att krisen snart är över riskerar att bli besviken. I sin nya rapport, World Economic Outlook, pekar Internationella valutafonden, IMF, ut krisen i Europa som en av de viktigaste förklaringarna till att den globala återhämtningen efter finanskrisen kommit av sig.

Utsikterna för EU ser, enligt IMF, sämre ut i dag än de gjorde i våras. Politisk beslutsförlamning pekas ut som boven i dramat.

Om inte politiska beslut först fattas och sedan verkställs riskerar krisen att förvärras, anmärker de kärvt.

Scenerna i Aten i går var närmast övertydliga. Tysklands förbundskansler Angela Merkel besökte Grekland för första gången sedan krisen där övergick i katastrof.

Meningen var att det skulle ses som en vänlig gest. Att Tyskland som spottat upp mest pengar till nödlånen, tycker att grekerna verkar vara på rätt väg.

Men så uppfattades det inte alls. Flera kvarter i city spärrades av och Merkels kortegeväg från flygplatsen övervakades av prickskyttar. Demonstrationer, med personer utklädda till Hitler, urartade till kravaller som polisen sköt tårgas mot.

Det EU som berömmer sig att stå för fred, samförstånd och välstånd, var i Aten i går väldigt långt borta.

Bara några timmar innan Merkel landade ställdes Grekland också inför ett nytt ultimatum. Euroländernas finansministrar krävde att landet inom tio dagar verkställer beslut om budgetbesparingar, privatiseringar och skattereformer. Annars kommer ett räddningspaket på 300 miljarder kronor, som skulle expedierats i juni, inte betalas ut nu heller.

I många EU-länder skulle staterna nu behöva öppna plånboken och investera i stora projekt som man vet ger jobb. Men eftersom de flesta av dem har gigantiska budgetunderskott är det en omöjlighet.

Ett sätt att runda problemet är att redan nu fatta beslut om framtida besparingar och höjda skatter. Men för att det ska fungera krävs att omvärlden tror på löftena. Det blir ingen lätt uppgift.

Tyvärr är ekonomin inte den enda kris EU har att hantera just nu. I kölvattnet av de kompakta ekonomiska problemen har en rad nya problem seglat upp.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM