Världens bästa skola i världens bästa samhälle

Foto: ”Om du invandrade till Sverige mindre än två år före examen är det nästan 90 procents risk att du får underkänt i flera ämnen”, säger Kimmo Räihä.
KOLUMNISTER

Detta är berättelsen om världens bästa skola i världens bästa samhälle. Världens bästa skola i världens bästa samhälle stängdes i måndags av skyddsombud eftersom eleverna slåss med varandra och med lärarna. Så har det varit länge. I kommunens arkiv finns rapporter om bråk, uppträden, mobbning, förföljelse, smällare i korridorerna, spottande på bänkar i Värner Rydénskolan:

6/10 2014: Kränkning av elev i förberedelseklass.

6/10 2014: Kränkning av klasskamrater/störande på lektion.

6/10 2014: Elever avviker från skolan och eldar.

6/10 2014: Slagsmål mellan elever.

6/10 2014: Slagsmål mellan elever.

13/10 2014: Luftgevär på skolgård.

Så fortsätter uppräkningen och summan blir ett inferno. Inget barn kan få studiero i den miljön. Tidningen Sydsvenskan berättar att det inte är konstigt om polisen kommer till skolan tre gånger samma dag.

Ändå var jag inte ironisk när jag i början skrev världens bästa skola i världens bästa samhälle.

Jag sitter i ett stort sammanträdesrum på skolförvaltningen i Malmö. Ett långt ljust bord med plats för upp emot 20 personer. Här kan man sammanträda dagarna i ända. På andra sidan bordet sitter Kimmo Räihä, controller på ekonomi­avdelningen. Han visar med storbilder hur Malmös nya modell för resursfördelning fungerar. Tanken är enkel och självklar. Ett invandrarbarn från ett fattigt hem med lågutbildade föräldrar har sämre chans i livet än ett infött barn från ett rikt hem med högutbildade föräldrar.

Därför har Malmö i samarbete med andra kommuner utarbetat ett avancerat system för att jämna ut skillnaderna. ­Beräkningarna utgår från sju ­variabler: kön, invandringsår, vårdnadshavarnas utbildningsnivå, ekonomiska hemför­hållanden, antal vårdnadshav­are, bostadsområde och skola.

Kimmo Räihä visar bild efter bild med powerpointen. ­Utgångspunkten är samtliga Malmöelevers slutbetyg fem år tillbaka. 14 171 elevers skolresultat och sociala förhållanden är grunden för utjämningssystemet.

– Om du invandrade till Sverige mindre än två år före examen är det nästan 90 procents risk att du får underkänt i flera ämnen. Om du invandrade tre år eller mer före examen minskar risken till under 40 procent. Om du inte är invandrare är risken 20 procent.

Räihä talar torrt och entonigt.

– Om du bor i ett socialt belastat område är det 50 procents risk att du får ­underkänt i flera ämnen. Bor du i ett rikt område är risken mindre än fem procent.

Stapel efter stapel flimrar på den vita duken, siffra efter siffra. Oddskvoter. Regressionsanalys. Resultatvariabler. Orden är svåra men det Räihä berättar är något vi alla vet. Fattigdom föder fattigdom, framgång föder framgång.

Så nu har konsultföretaget Sweco Eurofutures utarbetat en fördelningsmodell: ju svårare utgångsläge ett barn har desto mer pengar läggs på just det barnet. Malmö skickar in fakta om alla elever till Statistiska centralbyrån som bearbetar uppgifterna och skickar vidare till Sweco som taggar varje individ. Pengarna fördelas sedan klassvis.

Räihä tar fram ett papper som visar ersättningen per elev på varje skola i Malmö. ”Strukturersättningen”, de pengar som beräknas efter sociala förutsättningar, var 2014 på Djupadalsskolan 871 kronor per elev och år.

Den skolan ligger i ett rikt område. Strukturersättningen per elev på Värner Rydénskolan var 20 323 kronor. Det är hisnande siffror. Inte ersättningen i sig, men det pedantiska insamlandet av fakta, den minutiösa granskningen, de komplicerade beräkningarna, kartläggningen av varje elev – en välmenande storebror vill göra livet bra för varje människa.

Jag tror ingen filosof eller politisk tänkare har kunnat föreställa sig något så ambitiöst. Inte Marx. Inte John ­Stuart Mill. Inte Hjalmar Branting.

Och så stänger skyddsombudet Värner Rydénskolan därför att det är så bråkigt.

17/1: Pojke i ettan knuffar fritids­ledare. Hon trillar handlöst i golvet.

17/1: Pojke i ettan blir slagen av två ­andra pojkar. Svårt att andas. Måste röntgas.

17/1: Elever i sjuan och åttan vägrar gå hem när skolan ska stänga. Spottar på bänkar och bord.

För det är en sak alla dessa siffror och beräkningar inte klarar att ersätta. Att vuxna förmår leda, att vuxna kan sätta gränser, hålla ordning, skapa trygghet och vinna barnens förtroende.

­Klarar de inte det spelar det ingen roll hur många ­miljoner skattebetalarna häller in i skolan.

Till sist anser jag...

  ...att SVT snarast bör visa ”Hets” med Stig Järrel som den hemske läraren Caligula. Sadistiska förhör

i klassisk latin bör ge dagens elever perspektiv på kunskapskrav.

  ... att filmen ”Döda poeters sällskap” är överskattad. Jag hade svårt för Robin Williams som den mjuke läraren. Och ännu svårare för det larviga ”Carpe Diem” (fånga dagen) som i sin falska djupsinnighet fortfarande är en outhärdlig fras.

ARTIKELN HANDLAR OM