Särskilda badtider för kvinnor – politiker vill inte kommentera

1 av 3 | Foto: Yusuf Aydin (KD) är den enda som vill träffa Aftonbladets Peter Kadhammar för att diskutera separata tider för kvinnor på Fittjabadet utanför Stockholm.
KOLUMNISTER

Den här kolumnen handlar om separata badtider för kvinnor men mest om Sverige.

På bilden till den här artikeln borde det ha varit två personer till, en från Socialdemokraterna och en från Miljöpartiet. Men den ende som hade tid och lust att träffa Aftonbladet och diskutera separata tider för kvinnor på Fittjabadet utanför Stockholm var kristdemokraten Yusuf Aydin.

Han är emot. Att kvinnor ska simma för sig cementerar gamla unkna patriarkala system från Mellanöstern och Nordafrika, anser han. Sådana normer och värderingar hör inte hemma i Sverige.

Aydin är själv invandrare, från sydöstra Turkiet. Kanske bidrar det till att han med sådan självklarhet törs uttala sig i denna fråga.

12-årig kom han för 22 år sedan hit med mamma och syskon. De tillhörde syrianska minoriteten.

– I Sverige försökte vi släppa en del av våra gamla värderingar. För oss var det inte svårt att anpassa oss. Jag lärde mig svenska på sex månader.

Fittjabadet erbjuder bad för kvinnor och flickor över 13 år lördagar 9-10 och söndagar 15.30–17. Då tjänstgör heller ingen manlig personal.

Badtiden utvidgades med lördagstimmen i vintras efter ett medborgarförslag till kultur- och fritidsnämnden från Shakhlo Altieva. Hon är miljöpartist men lämnade förslaget som privatperson. Varför har jag inte lyckats utröna, jag har genom Miljöpartiet i Botkyrka kommun bett att få tala med henne men hon har inte hört av sig.

Altieva ville också att åldersgränsen på 13 år för flickor skulle slopas:

"Har ni inte tänkt på att de flesta flickor mognar mycket tidigare nu och redan från 9 års ålder börjar känna sig obekväma att bada/simma med män och pojkar?!"

Den politiska majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet gick med på förslaget, bortsett från resonemanget om småflickor.

Jag söker Fredrik Olsson, politisk sekreterare för Miljöpartiet i Botkyrka. Han vill ha mina frågor skriftligt. Sedan svarar han per sms:

"Särskilda badtider har funnits i Botkyrka i över tio år och MP-Botkyrka har aldrig drivit frågan... Shakhlo skrev ett medborgarförslag om att återgå till två timmar särskilda badtider efter att det minskats till en timme."

Men ni var väl för kvinnotiderna? frågar jag i ett sms tillbaka.

"Hela majoriteten var för", svarar Olsson.

Jag söker Robert Aslan, socialdemokratisk ordförande i kultur– och fritidsnämnden i Botkyrka. Han har inte tid att träffas. I ett mail skriver han att han inte har något att tillägga som inte redan står i de skrivelser han vet att jag fått från fritidsnämndens kansli.

Socialdemokraternas politiske sekreterare i Botkyrka svarar inte när jag påminner om att jag bett att få tala med en företrädare för partiet.

Så nu sitter jag i solskenet utanför Fittjabadet med bara Yusuf Aydin från Kristdemokraterna. Det låga, röda badhuset smälter fint in i parken som sluttar ner mot Albysjön.

– Särskilda tider för kvinnor kan vara motiverat. Det beror på sammanhang och syfte, säger Aydin. Vi har varit positiva till speciella tider för att ge tjejer mer utrymme på fritidsgårdar och inom idrotten. Men när det gäller badet är syftet att upprätthålla normer och värderingar som inte hör hemma i Sverige.

Han lägger fritidsnämndens handlingar framför sig på bordet.

– Det är inte så konstigt att sådana förslag förs fram. Invandrare från Mellanöstern och Nordafrika kommer från utpräglade grupp- och klansamhällen där kontrollen av kvinnor är en viktig del. De kommer till Sverige som är ett av världens mest individualistiska och sekulära samhällen.

I ett av pappren Aydin har framför sig ställer de borgerliga partierna frågan varför "feministiska" partier som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte betonar att jämställdhet ska gälla för alla oavsett bakgrund och religion.

– Vi måste vara tydliga med vad som är självklara normer och rättigheter i Sverige. Jämställdhet. Tolerans och respekt för varandras olikheter. Att man inte tar med sig konflikterna man flytt från hit. Är vi inte tydliga med sådant skapas parallellsamhällen i vårt land.

En äldre herre går förbi med Dajmstrut i handen. Jag följer honom med blicken och funderar på vad som är typiskt svenskt.

En Dajmstrut.

Det fina badet.

Den välordnade parken.

Politiska partier som självklart tycker en viss sak och sedan står chockade inför en svängning i opinionen, eller kanske inte ens en svängning utan att vissa saker plötsligt blir fria för diskussion.

Det vällustiga skallet från mobben på internet när den finner ett nytt offer på skolgården, som det offentliga samhället allt oftare påminner om. Ena dagen går mobben i ena riktningen, nästa dag har den vänt. Inte konstigt att politiker blir strykrädda, oroliga för att säga fel, tycka fel.

Jag frågar Yusuf Aydin vad det mångkulturella samhället är, frågan är inget skämt, jag har aldrig fattat vad som avses. Han ler och säger att han vill se ett samhälle där kulturer samverkar i stället för att existera sida vid sida.

Sedan säger han att han vill läsa sina citat för han vill ju inte att det ska bli bråk om vad han sagt. Och det är ju också typiskt svenskt.

Botkyrka: Långt ifrån lagom

■ ■ ■ Botkyrka kommun mellan Stockholm och Södertälje har 89 000 invånare. De beräknas bli över 100 000 år 2021.

■ ■ ■ 56 procent av invånarna är födda i ett annat land eller har båda sina föräldrar födda utomlands. Det talas 100 olika språk i kommunen. Botkyrka och Haparanda är de enda kommunerna i Sverige där en majoritet av invånarna har utländsk bakgrund.

■ ■ ■ Botkyrkas paroll är nog Sveriges mest kända: "långt ifrån lagom". Den ser alla som kör E4:an till eller från Stockholm.

Källa: Botkyrka kommun och Wikipedia.

ARTIKELN HANDLAR OM