Rättssäkerheten kommer att vinna mot Akilov

1 av 2
KOLUMNISTER

I dag är en stor dag för det svenska rättsväsendet.

Klockan 09.15 inleds den största svenska rättegången någonsin, i säkerhetssalen, Stockholms tingsrätt.

Inte störst på grund av omfattningen eller antal parter, utan på grund av dess betydelse, på grund av uppmärksamheten och naturligtvis på grund av det fasansfulla dåd som ska avhandlas.

Rakhmat Akilov kommer att föras in, rigoröst bevakad, genom de underjordiska gångar som förbinder Kronobergshäktet med säkerhetssalen. När han kliver in kommer stämningen att förändras, man kommer sannolikt inte uppleva en sådan sekund igen.

Akilov, efter en längre tid i häkte med betydande restriktioner, plötsligt till allmän beskådan. Hur kommer han att vara, hur kommer han att bete sig?

Försvararna Robin Söder och Johan Eriksson för hans talan inledningsvis, först nästa vecka ges han möjlighet att tala, om han nu vill det.

Men finns det någon intressant juridik i detta mål där gärningen är erkänd och bevisningen urstark? En del, men inte främst vad gäller Akilovs framtida öde.

Akilov kommer mest sannolikt att dömas för terroristbrott till livstids fängelse och utvisning. (Försvararna har dock fått i uppgift att arbeta för ett tidsbestämt straff i stället för livstid. Därmed har domstolen givits något att ta ställning till i den delen, och försvarsadvokaterna har givits en viss uppförsbacke, för att uttrycka sig försiktigt).

Det är i stället hos målsägandena som juridiken blir mer intressant. Vilka brottsoffer ska anses ha varit utsatta för mordförsök, och vilka har utsatts för annan, mindre trängande fara? Vad kan åklagaren bevisa avseende deras positioner i förhållande till lastbilen, och hur nära de var att faktiskt mördas

Dessutom tillkommer många miljoner i skadeståndskrav riktade mot Akilov. Pengar som staten i slutändan får betala eftersom han saknar sådana tillgångar. Kraven framställs av målsägandebiträdena och kan i vissa fall bli kniviga för domstolen att ta ställning till.

Men det viktigaste är att allt fungerar precis som vanligt. Precis som vanligt, enligt samma gamla rättegångsbalk. Rättsstatens styrka ligger i det urskillningslöst rättssäkra.

När säkerhetssalen öppnar i dag kommer parterna att inställa sig till en unik
rättegång i svensk rättshistoria. Men inte för att den svåraste juridiken ska prövas, utan för uppmärksamheten och omfattningen.

I övrigt kommer allt vara som vanligt. Fler kameror än vanligt, men samma förfarande som vid en vanlig cykelstöld: en gedigen utredning, en rättvis rättegång, en värdig behandling av parterna.

En seger i det lilla mot det barbari Akilov tycks föredra.

Så körde Akilov på Drottninggatan 00:34
ARTIKELN HANDLAR OM