Pippbilden gör mig alldeles tung i sinnet

KOLUMNISTER

Det finns en bild. Den dyker upp gång på gång och jag minns faktiskt inte om det är i den här, eller om det är i den andra tidningen.

På bilden ligger en kvinna på rygg i en säng. Mellan hennes särade ben ligger en man. De är båda nakna. Man ser varken kvinnans eller mannens ansikten. Lakanen ligger vid sidan om. De är vita.

Det är alltså en bild som ska föreställa ett par som pippar. Den går inte att missförstå, men den saknar samtidigt all trovärdighet. Och jag blir måttlöst tung i sinnet varje gång jag ser den.

Man vet vad det handlar om när någon redaktör, eller redaktris, letat fram den där bilden i sin pixelburk. Eller, rättare sagt, det kan handla om nästan vad som helst: otrohet, ”Bästa semester­sexet”, förälskelse på jobbet, ”Hitta tillbaka till romantiken”.

Sådant som, i vissa kretsar, kallas ”relationer”.

Och det är just det: rela­tioner. Relationer, relationer, relationer.

Hur ska jag förklara det här? Så här, kanske:

Säg att du har en lampa. Inget särskilt. Du skulle få ett överseende leende om du släpade med den till ”Antik­rundan”, men du har ärvt den av mormor. För just dig är det en speciell lampa. Så ringer det på dörren. Du öppnar och där står en kille med glimt i ögat och emalj på tänderna.

”Tjena”, säger killen, ”Du, den där lampan du har, den är fin, den”.

Jo.

”Vettu, om du fipplade

lite här och där”, säger killen, ”skulle den kunna bli ännu

finare”.

Nja.

”Jomen, man vet ju aldrig, förresten, om den där lampan slutar funka snart”, säger killen och flexar med smilbanden.

Du börjar stänga dörren.

”Man kunde ju hotta upp lampskärmen lite och har du sett vilka ännu finare lampor som?...”, ropar han innan dörren går i lås.

Och sedan fortsätter det så där. Det ringer på

dörren, det ringer i telefonen, det kommer fram folk på Ica. Alla har goda råd om din lampa. Alla har

alternativen, möjligheterna, utvecklingspotentialen för just din lampa.

Efter ett tag börjar du titta på lampan lite annorlunda än du brukade. Den kunde antagligen vara snyggare. Elsäkrare. Maffigare. När du tänker efter, BORDE den inte vara det?

Ja, folk får förstås göra vad de vill med sina ärvda lampor. Men jag ser den där pipp­bilden. Igen och igen. Och igen.

Relationer. Kan man inte prata lite för mycket om sådana också?

ARTIKELN HANDLAR OM