Mejla

Lena Mellin

Betyget för svenska skolan: IG

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

KOLUMNISTER

Om någon trodde det fanns en strimma av hopp för svensk grundskola så har den fel.

Enligt OECD:s specialgranskning är betyget IG, inte godkänt.

De flesta kommer säkert ihåg Pisarapporten om grundskolan. Den publicerades i december 2013 och försatte hela landet i sorg. Det låter storvulet, men så var det faktiskt.

Resultatet, som verkligen var nedslående, fick förre utbildningsministern Jan Björklund (FP) att be om en fördjupad granskning av Sverige av OECD som står bakom Pisarapporten.

Resultatet presenterades i går. Och även det var en sågning som heter duga.

Det krävs ett systemskifte för grundskolan där hörnstenarna är klarare ansvarsfördelning mellan stat och kommun, högre förväntningar på eleverna och en uppgradering av läraryrket.

Rätt – men också svårt

Det beskriver för övrigt rapporten, ”Improving schools in Sweden”, som ett ganska oattraktivt lågtstatusjobb med hög arbetsbelastning, begränsade fortbildningsmöjligheter och dålig feedback. Hur många lärare känner igen sig i den beskrivningen? Alla jag känner.

Kommunerna är dåliga arbetsgivare och det råder oklarheter i ansvarsförhållandet mellan stat och kommun. Det leder bland annat till att undervisningen av invandrarelever varierar, eller är ad hoc som OECD-expertisen uttrycker sig, och att informationen om det fria skolvalet måste göras mer likvärdig så att alla kan göra ett medvetet val.

Dessutom måste skolan ställa högre krav på eleverna, låta lärarna vara lärare och få det stöd som de behöver i form av pengar, ledarskap och vidareutveckling.

Men framför allt krävs, enligt rapporten, definierade och ambitiösa mål för grundskolan som alla berörda parter är överens om.

Det låter rätt. Men det låter också svårt. Och som om det kommer att ta mycket lång tid innan ljuset i grundskoletunneln syns.

Jan Björklund, som var utbildningsminister till oktober förra året, hade snabbt klart för sig vad som behövs. Grundskolan måste återförstatligas, ett krav som FP drivit en tid.

”Tappade sin själ”

Det är möjligt att han har rätt. Men huvudmannaskapet är inte det enda som måste ändras om man ska tro OECD-rapporten.

Den nuvarande utbildningsministern, Gustav Fridolin (MP), sa före valet att han skulle rädda skolan på 100 dagar. Det har han givetvis inte gjort eftersom det är omöjligt. Och i går var han också lenare i mun och talade om ökade ojämlikheter och lärare har för dåligt inflytande över utvecklingen av skolan.

Len i munnen var däremot inte Andreas Schleicher, chef för OECD:s utbildningsdirektorat som presenterade rapporten.

– I början av 1990-talet verkar det som att den svenska skolan tappade sin själ.

Nu gäller det att hitta den igen. Snabbast möjligt.

Fotnot: Pisaundersöknigen, Programme for International student student assessment, görs vartannat år på 15-åringar i i 33 OECD-länder. Enligt den senaste, gjord 2012 och publicerad 2013, försämras resultaten inte lika snabbt i de undersökta ämnena matematik, naturvetenskap och läsning som Sverige. 2000 låg Sverige över genomsnittet men klart under det tolv år senare.

”Elevernas attityd behöver förändras”

Så tas OECD:s sågning av svenska skolan emot i Sverige – första reaktionerna på Twitter.

Svensk matteundervisning vs resten av OECD. http://t.co/oA77c9gkvW
Tweets with replies by Andreas Croneld (@AndreasCroneld) | Twitter
Den här rapporten är en sådan totalsågning på samtliga punkter att frågan är hur den ska kunna begravas smidigast. TACK OECD!Betygsinflationen. Skrattar så jag gråter. Betyg ("meritvärde") och PISA-resultaten. http://t.co/SPC6wXiJAIOECD:s korrelationer och "best practice" är tillbaka! Sällan sägs så mycket på basis av så lite. http://t.co/qNWbqNSMbZ

Av: 

Lena Mellin

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

OECD

Jan Björklund

Gustav Fridolin

Skola & utbildning

Lena Mellin