Mejla

Wolfgang Hansson

Så hämnas Boris Johnson på EU

Publicerad:
Foto: Frank Augstein / AP

Boris Johnson lägger krokben för den nya EU-kommissionen i samma stund som den i dag blir godkänd.

Genom att vägra utse en brittisk kommissionär sätter Storbritannien frågetecken för hur lagliga de beslut blir som kommissionen fattar.

Det kan tyckas som en liten bagatell. Storbritannien ska ju ändå lämna EU så vad spelar det då för roll om landet utser en ny kommissionär eller inte?
Rent praktiskt är det ingen katastrof. EU kommer att fungera ändå. Men legalt är det ett problem.

EU:s grundlag säger att varje land måste utse en kommissionär för att de beslut som fattas ska vara legalt giltiga. Dessutom lovade Johnson att göra det i samband med att det nya avtalet med EU förhandlades fram i oktober. Officiellt har britterna hänvisat till en egen regel som säger att man inte ska nominera personer till internationella uppdrag när det pågår en valrörelse i Storbritannien.

Försöker tvinga Storbritannien

Eftersom britterna inte fullföljt sitt åtagande har EU startat en rättslig process mot Storbritannien för att tvinga landet att utse en kommissionär. Normalt får ett land två månader på sig för att svara på en sådan begäran. EU gav Storbritannien en vecka.

Sannolikt vidtar man de här åtgärderna för att visa att man gjort allt vad som står i EU:s makt för att tvinga fram en brittisk kandidat.

I nuläget är det inte otänkbart att de som är missnöjda med beslut som EU-kommissionen fattar går till domstol för att få dem ogiltigförklarade med hänvisning till att en kommissionär fattas. Exempelvis kan det gälla stora företag som dömts till höga böter men vill slippa och har en uppsjö skickliga jurister som kan driva den här frågan.

Boris Johnsons främsta motiv är förmodligen inte att sabotera för EU. Men han har säkert inget emot att hämnas på Bryssel som i hans ögon försvårat brexit.

Sannolikt handlar det mest om om taktik inför valet den 12 december.

Vill framstå som potent

Den brittiske premiärministern gör allt för att inte uppfattas som att han böjer sig för direktiv från det av många britter så hatade Bryssel. Med slagordet i valkampanjen, ”Get brexit done”, vill han framstå som handlingskraftig och potent för att få den majoritet han behöver för att landet ska lämna EU fortast möjligt.

Efter valet är det inte alls omöjligt att britterna går med på att utse en kommissionär. Johnson vill inte i onödan förarga EU inför de förhandlingar som väntar om ett nytt handelsavtal med unionen. I dag finns en övergångsperiod för när skilsmässan träder i kraft fullt ut. Den går ut 31 december 2020. Troligen behöver den förlängas innan det finns ett nytt handelsavtal. Johnson är beroende av ett välvilligt EU som är berett att ge britterna mer tid även på denna punkt.

Foto: Jean-Francois Badias / AP
Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande.

Ingen drömstart

Även i andra avseenden har den nya EU-kommissionen under tyskan Ursula von der Leyen inte precis fått någon drömstart. Meningen var att den skulle ha börjat arbeta redan den 1 november. Men ett antal kommissionärer underkändes vilket försenat hela processen.

Särskilt pinsamt var det för von der Leyen att den kandidat som hon uppmanade Frankrikes president Emmanuel Macron att nominera inte blev godkänd. Även den nye franske kandidaten Thierry Breton fick ett tufft mottagande med lyckades till slut passera nålsögat.

Von der Leyen vet med sig att hon är en kompromisskandidat eftersom EU-ledarna inte kunde enas om någon av de spetskandidater som EU-parlamentet föreslagit. Något som från början retat upp parlamentet.

Kanske är det därför hon hittills legat väldigt lågt. Boris Johnsons spel kan göra att hon tvingas ta det lugnt ett tag till i stället för en tänkt rivstart.

avWolfgang Hansson

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM