Slöjdom kommer att få konsekvenser

KOLUMNISTER

Det är inte nödvändigtvis diskriminering att förbjuda slöja och andra religiösa symboler på arbetsplatsen, anser EU-domstolen.

Men frågan ska slutgiltigt avgöras av nationella domstolar.

I Belgien och Frankrike har kvinnor blivit av med jobbet för att arbetsgivaren inte tillåtit dem att bära huvudduk. Fallen har prövats i EU-domstolen, som kommit fram till att det inte innebär diskriminering att förbjuda bärandet av huvudduk.

I det ena fallet hävdade företaget att det ville ha politiskt och religiöst neutralt klädda personer på arbetsplatsen.

I juni 2006 sades den muslimska kvinnan i Belgien som arbetat som receptionist i Belgien upp med hänvisning till företagets ordningsregler om att det är förbjudet för arbetstagare att bära synliga symboler för religiös övertygelse.

Kvinnan har bestridit detta i belgiska domstolar.

EU-domstolen kommer fram till att en sådan regel behandlar samtliga arbetstagare på ett identiskt sätt, och därför inte innebär en diskriminerande särbehandling.

”En intern ordningsregel hos ett företag som förbjuder bärandet av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler utgör inte direkt diskriminering”, skriver juristerna i ett pressmeddelande.

Hur stora följderna blir återstår dock att se. EU-domstolen konstaterar nämligen också att ett företags ordningsregel indirekt kan innebära diskriminering, om det i praktiken innebär att personer tillhörande en viss religion särskilt missgynnas.

Men den frågan ska högsta domstolen i Belgien ta ställning till.

Det franska fallet är mer komplicerat. En projektingenjör fick sparken sedan en kund klagat på att hon burit en muslimsk huvudduk.

Kvinnan ansåg sig diskriminerad och i dag gav EU-domstolen henne rätt. En kunds önskemål om att deras konsult inte ska bära muslimsk huvudduk är inte tillräckliga skäl för att avskeda en anställd.

Samtidigt ber juristerna att den franska högsta domstolen ska kontrollera om det fanns några interna regler på företaget. Om sådana finns, liknande det belgiska fallet, behöver uppsägningen inte ha varit diskriminerande.

Om Luxemburg hade kommit fram till att slöjförbud inneburit olaga diskriminering så hade det bara varit en bekräftelse av den tillämpning av lagar som råder i Sverige. Vad utslaget får för betydels§e återstår dock att se.

Det finns vissa regler för religiös klädsel i Sverige. Exempelvis existerar av säkerhetsskäl vissa bestämmelser för plagg som kan fastna i maskiner i exempelvis verkstäder. Även i skolan finns regler som under vissa omständigheter gör att en rektor kan säga nej till heltäckande slöja.

Diskrimineringsombudsmannen, som i avvaktan på detta avgörande har valt att inte driva egna fall om slöjor, har anledning att noggrant analysera dagens besked.

ARTIKELN HANDLAR OM