Åtalet mot Lina Ishaq skickar en signal till världen
För första någonsin i Sverige väcktes i dag ett åtal för brott mot mänskligheten.
Lina Ishaq, 52, anklagas för att ha fängslat, torterat och förslavat människor.
Den 3 augusti 2014 anföll terrororganisationen IS byar som framförallt beboddes av den religiösa minoriteten yazidier vid foten av Sinjarberget i norra Irak.
Tusentals människor mördades eller kidnappades, tio år senare upptäcks fortfarande massgravar.
Åtalet som åklagare Reena Devgun lämnade in till Stockholms tingsrätt i dag rör brott som ingår i massakern.
Lina Ishaq, 52, uppvuxen i en kristen irakisk familj i Halmstad, i ung men vuxen ålder konverterad till islam, misstänks för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse.
Att sätta sig in vad denna kvinna påstås ha gjort är en mindre angenäm uppgift.
Efter att med sin man ha flyttat till Raqqa i Syrien ska hon ha köpt eller tagit emot yazidier som togs till fånga de där mardrömslika dagarna.
Nio personer, däribland sex barn, har från hösten 2014 till sommaren 2015 hållits fångna i Ishaqs hem.
De har enligt åklagaren behandlats som slavar, blivit torterade, tvingats till arbete och tvångsundervisats i islam.
Vid vissa tillfällen har några av dem lånats ut till andra personer inom IS. Att de riskerade att mördas eller utsättas för grova sexuella övergrepp tycks inte ha bekymrat nämnvärt.
”Samtliga gärningar av Lina Ishaq har skett i syfte att helt eller delvis förinta folkgruppen yazidier som sådan”, skriver åklagaren i sin stämning.
Om domstolen fäller henne för allt hon påstås ha gjort väntar ett mycket långt fängelsestraff, möjligen livstid.
Men där är vi inte. Först ska huvudförhandling hållas och bevis granskas. Bevis som består av förhör med de kidnappade, chattar mellan kvinnan och andra samt vittnesmål av experter.
Ishaq nekar. Det gjorde hon även då hon dömdes till sex års fängelse för att inte ha hindrat sin tolvårige son från att bli barnsoldat. En pojke som några år senare dog i strid.
Åklagaren har ett andrahandsyrkande, medhjälp till brotten kvinnan misstänks för, vilket indikerar att påståendena om begångna gärningar och indicier går att tolka på olika sätt.
Men så är inte heller bevisvärdering en exakt vetenskap, allra minst i en juridisk snårskog där upptrampade stigar saknas.
För första gången prövas nu bestämmelsen om brott mot mänskligheten.
Lagen tillkom under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister och syftade till att kunna lagföra folkmord och krigsförbrytelser i samma utsträckning som vid Internationella brottmålsdomstolen.
Vissa anser sannolikt att Sverige inte borde ödsla resurser på hemskheter begångna i andra delar av världen, att svensk polis har annat att tänka på, gängmord, våldtäkter, högarna med ouppklarade brott som växer.
Till saken hör dock att de åklagare och utredare som arbetar med krigsförbrytelser gör viktiga insatser av internationell betydelse.
De har de senaste tio åren åstadkommit 18 domar.
Grova folkrättsbrott i forna Jugoslavien, slakten i Rwanda, krigsförbrytelser i Syrien, Irak, Iran och Afghanistan...
Sverige tar sitt moraliska ansvar. Och lämnar ett budskap till slaktare i världens alla konflikter: ni kan aldrig känna er helt säkra.
Och inte minst skickas en signal till dem som står i begrepp att begå krigsförbrytelser.