Vi är tryggare och skrajare än nånsin

Publicerad:
Uppdaterad:

Scenen är denna: en snäll, lite snurrig tant, korviga nylonstrumpor, stannar till och pratar med din hund. Ur sin sprängfyllda påse tar hon en lite mindre påse och ur den halar hon upp ännu mindre bitar av torkad lever. Det är idyll och hunden glufsar och vispar lyckligt med svansen och om du hade en svans skulle du vispa lika lyckligt själv.

Men fem steg senare är tanken ändå där.

Verkade hon inte lite konstig? Lite tokig, rent av? Galen? Och hur vet du att det bara var torkad lever, det där? Det var ju inte så att du smakade.

Och efter några sekunder blir det löpsedel av alltihop. Det blir RÅTTGIFT och HUNDHATARE och DÖDSKRAMP.

Eller så är du på lekplatsen. Det ska åkas rutschkana, springas runt och slåss med spadar för att etablera rangordning. Det är så nära tomtebolycka du kommer i en värld av pappamånader och Disney Channel. Men så är det Mannen. Han som står utanför staketet och verkar vänta på något. Inte så att han har gylfen öppen och flämtar. Men ändå, hur kan du veta att han inte?…?

Och så börjar löpsedeln rulla. PEDOFILATTACK och BORTRÖVAD och SEXÖVERGREPP.

Vi har antagligen aldrig varit tryggare än vi är nu. Få av oss kliver ut ur porten, rakt i famnen på en rytande björn. Även om Arne Weise fick ”dödsångest” när han häromdagen blev vält av några tama vargar på Kolmården.

Få av oss dör av lunginflammation, blodförgiftning, kallbrand eller böldpest. Få av oss får spjut instuckna i veka livet, svälter ihjäl eller förlorar hälften av kottarna i blandade småkatastrofer innan de fyllt två.

Vi har inte ens anledning att författa klagovisor över denna torra och kalla vår.

Men vad är våra huvuden fulla av? Giftmördare och pedofiler, våldtäktsmän, psykopater och undergång. Och om inte det räcker finns det experter som varnar för fästingar och fåglar, hudcancer, bröstcancer och prostatacancer, föräldraskap, mat, dryck och tv och mobiltelefoner och fetma och anorexi, för att himlen ska falla över våra huvuden som en het handduk och?…

Ja, det är slut på björnar och böldpest. Men bakom hjälmar och lås och brandväggar med pepparsprej, säkerhetsbälten och hjälp dig själv-böcker, sitter vi, skrajare än någonsin.

Bara små snurriga tanter med korviga strumpor och torkad lever i handväskan verkar ha vettet i behåll.

Johan Hakelius

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN