le Carré utsätts för rå misshandel av Bonniers och Klas Östergren

Foto: STEFAN MATTSSON
Klas Östergren har översatt John le Carrés memoarer.
KOLUMNISTER

På bokrean köpte jag John le Carrés memoarer ”Duvornas tunnel”. Jag försjönk i texten men strax började något skava så jag lyfte blicken och tittade ut genom fönstret, ut i mörkret.

Jag satt på ett tåg. Det kändes rätt. Man ska läsa en thrillerförfattares minnen omgiven av främlingar på resa. Boken låg i knäet och jag kändes dess hårda pärmar mot fingrarna.

Den gjorde mig olustig. Alltför många ord kändes fel. Att översättaren skriver Hongkong på engelskt vis, Hong Kong, kan jag stå ut med, men jag har svårt att tro att en författare som le Carré på svenska skulle vilja använda en utsliten fras som "födsel och ohejdad vana".

Så jag tog fram min Parker, fortsatte läsningen och började stryka under.

Foto: PETER KADHAMMAR
Peter Kadhammar var inte särskilt nöjd med sitt ”bokfynd”.

Finns ordet ”huvudkvarter” ens på svenska? Översättaren måtte väl mena huvudkontor eller högkvarter? När det på sidan 216 står "upplysningstjänster" menar man underrättelsetjänster, det handlar ju om spioner, inte kreditupplysning. På sidan 306 står "familjär ära", alltså intim, förtrolig, när det i själva verket är familjens ära det handlar om.

Jag kände mig småaktig, en argsint petimäter i första klass. Men det fanns skäl och förresten hade jag gott om tid. Tåget stod stilla.

Förlaget hade i några fall struntat i att översätta ord. ”Det är hunky–dory” står det på sidan 220. Finfint betyder det. Författaren ger sig ut på ”promotionturné”. Det betyder lanseringsturné.

Jag strök under fler ord och långa meningar som var riktigt, riktigt mysko.

Sveriges största förlag. Albert Bonniers, har gett ut boken. På baksidan anges med versaler: ÖVERSÄTTNING AV KLAS ÖSTERGREN.

Denne ledamot av Svenska akademien är en kvalitetsgarant. Mycket riktigt visar en googling att Göteborgs–Postens recensent särskilt vill uppmärksamma "Klas Östergrens lyhörda och förtjänstfulla översättning". Correns recensent anser: ”Att Klas Östergren, en annan av språkets eleganter, gjort översättningen, tror jag är helt avgörande för att återge le Carrés alldeles speciella ton.”

Hyllningarna kanske kan hänföras till respekten för Östergren. Eller respekt för hans plats i Akademien, en institution med makt över stipendier och priser.

Men det finns något ännu gåtfullare med en bok som denna. Jag håller den i handen. 333 sidor. Vikt 503 gram.

Den är en vara som bjuds ut på en marknad. Den kostade 69 kronor på rean, fullpriset låg på gissningsvis 250. Det är mycket pengar. Men förlaget godtar en snabböversättning och låter uppenbarligen ingen redaktör granska texten. Snabbt ut med den! Lite skavanker och fel får köparna tåla!

Kan någon annan handlare resonera på samma sätt? Feldosering i smöret får ni räkna med. Ärtsoppan blev halvbra för jag orkade inte hålla reda på koktiden men ni köper väl ändå.

Arrogans mot kunden brukar leda till döden för företag.

Konduktören gick genom vagnen och sa att vi skulle evakueras till ett annat tåg. Jag övervägde att lämna ”Duvornas tunnel” men tog den sedan med när jag klättrade nerför aluminiumstegen, ut i kylan.

ARTIKELN HANDLAR OM