Ny rapport: Lägre a-kassa ger inte lägre arbetslöshet

KOLUMNISTER

TCO stödjer inte Borgs teori

1 av 2 | Foto: Jann Lipka
Göran Zettergren, chefsekonom, TCO.

A-kassans storlek kan ha betydelse för hur mycket vi arbetar.

Men frågan är hur.

Regeringen hävdar att lägre a-kassa ger lägre arbetslöshet. TCO:s forskare säger att det inte stämmer.

Hur mycket vi får i ersättning när vi är arbetslösa och hur det får oss att vilja arbeta har länge debatterats. I dag ger den högsta a-kassan ungefär 15 000 kronor (ca 11 000 kronor efter skatt).

Tanken är att a-kassan ska motsvara 80 procent av inkomsten men med det tak som finns i dag så är det bara ungefär en av tio av alla heltidsanställda som får så mycket. För en heltidsarbetande med genomsnittslön fattas ungefär 6 000 kronor för att a-kassan ska motsvara 80 procent av lönen.

Många får ut mer men då har de en särskild inkomstförsäkring som täcker en större del av lönen.

Frågan är hur vi beter oss när vi får så lite i a-kassa i förhållande till lönen. Accepterar vi ett nytt jobb med lägre lön bara lönen är högre än a-kassan? Eller håller vi ut och väntar in det jobb med en lön och inriktning som mer likt det gamla jobbet?

Och vad tjänar samhället och vår gemensamma ekonomi bäst på? Att vi tar de jobb som finns eller att vi använder vår kunskap och kompentens där den passar bäst?

Finansminister Anders Borg har ofta hävdat att lägre a-kassa gör att fler lämnar arbetslösheten och hänvisat till forskning som visar på detta.

Nu har TCO låtit gå igenom en lång rad vetenskapliga studier i frågan utan att hitta något som stödjer Borgs teori.

”Jag har inte lyckats hitta någon rapport – från något land eller från någon tidsperiod som visar att en försämring av ersättningsgraden leder både till en uppgång i arbetskraftsdeltagandet och till en ännu större uppgång i sysselsättningen, så att arbetslösheten samtidigt faller”, säger TCO:s chefekonom Göran Zettergren i rapportens sammanfattning och underkänner den rapport som Finansdepartementet kom med 2011 och som hävdar motsatsen.

Debatten lär fortsätta kring a-kassans storlek. Men vad som är glädjande är att det kan bli en lösning på hur a-kassan ska utformas även om det inte säger något om nivåer. I den stora socialförsäkringsutredningen sitter representanter från riksdagspartierna. Det lutar åt att det kan bli en bred uppgörelse snart kring a-kassan.

Uppgörelsen kommer troligen att bli att vi får en ny, låg a-kassa som är obligatorisk för alla. De gamla a-kassorna blir också kvar och den som är med i dessa a-kassor får en ytterligare a-kassa. Denna tvådelade a-kassa ser ut som en hållbar kompromiss som alla kan ansluta sig till.

En obligatorisk a-kassa skulle ha fördelen att alla får en grundtrygghet och inte behöver söka försörjningsstöd (socialbidrag) med allt vad det innebär av att behöva sälja bostad och göra sig med tillgångar för att få stödet. A-kassornas ytterligare a-kassa gör att det lönar sig att vara med i en a-kassa och betala avgift för detta.

Men räkna med att debatten om a-kassans effekt på arbetslösheten och arbetsviljan kommer att fortsätta.

ANNIKA CREUTZER

ARTIKELN HANDLAR OM