”Strunta i snatteriet – för att spara pengar”

KOLUMNISTER

På en presskonferens i Malmö i dag redogjorde Anders Ygeman för kommande insatser mot den grova brottsligheten.

Vissa av förslagen är kloka, andra låter som önskedrömmar och åter andra är usla.

På en presskonferens i Malmö redogjorde Anders Ygeman för kommande insatser mot den grova brottsligheten.

Vissa av förslagen är kloka, andra låter som önskedrömmar och åter andra är usla.

Med anledning av den senaste tidens våldsvåg i Malmö har Ygeman i dag varit i rikets tredje stad för att prata med lokalpolitiker, polisen och olika myndigheter som samarbetar i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Vid en presskonferens förklarade inrikesministern att regeringen tar "utvecklingen på största allvar" (det hade onekligen varit anmärkningsvärt om så inte vore fallet) och listade sedan genomförda och planerade lagändringar.

Nog har förbättringar skett. Polisen har fått ökade möjligheter att plocka av kända kriminella lyxbilar, dyra klockor och andra värdeföremål som på goda grunder kan misstänkas komma från kriminell verksamhet. Det har kort sagt blivit lite tristare att vara gangster.

En annan god reform är att det numera går att åtala gängledare som har känt till att ett brott är på väg att begås men som underlåtit att sätta stopp för planerna.

Klokt är även att polisen ska storsatsa på högteknologiska övervakningskameror: På det området har Sverige halkat efter andra länder.

Här finns anledning för Datainspektionen, den myndighet som kontrollerar att övervakningskameror inte används i strid med lagen, att vara vaksam. Människors integritet är sannerligen ingen oviktig fråga, men det vore synnerligen oförnuftigt att inte ta tillvara teknisk utveckling i brottsbekämpningen.

Ygeman berättade även att minimistraffet för grovt olaga vapeninnehav dubbleras, från ett till två års fängelse. Vinsterna är två. Dels leder brottet till obligatorisk häktning, dels går det att ta till hemliga tvångsmedel som exempelvis telefonavlyssning.

Inrikesministern upprepade ett påstående från flera intervjuer de senaste veckorna, nämligen att lagändringen innebär att kriminella som grips med vapen på sig kommer att sitta inburade i "minst två år".

På den punkten dagdrömmer Ygeman. För det första släpps brottslingarna villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. Och för det andra är många av dem som grips väldigt unga och ska enligt praxis ha rabatt på straffet.

En 16-åring får 75 procents rabatt. En 18-åring 50 procents. Och så vidare. Några två år borta från gatorna kommer det sannerligen inte att bli med automatik.

Inrikesministern återkom dessutom till sin idé om att jourdomstolar ska kunna döma förbrytare under helgerna. Det kan vid en första anblick låta som en kraftfull åtgärd, men kommer inte att elda till någonting annat än att pengar slängs i sjön.

Jour för att kunna häkta misstänkta brottslingar under en helg finns redan. Förslaget handlar om någonting annat, nämligen att kunna hålla en hel rättegång samt avkunna dom under helgen.

Då brottsligheten har blivit allt mer komplex i modern tid har också utredningarna börjat ta längre tid att genomföra. Att stöka undan sådant inom något dygn går helt enkelt inte.

Kvar för jourdomstolarna blir då mer triviala brott som snatteri för en jourdomstol att ta hand om.

Och man behöver inte vara särskilt konspiratorisk för att misstänka att rättssäkerheten kan bli lidande om huvudförhandlingar forceras.
Till detta kommer kostnaden. Det är inte gratis att hålla sig med åklagare, advokater, domare och nämndemän som har jourberedskap för att snattare ska lagföras.

Att hitta områden inom brottsbekämpningen som bättre behöver de pengarna torde inte vara en alltför besvärlig uppgift.