Vrålet från källaren

Av: Malin Wollin

Publicerad:
Jag har aldrig sett en spindel med dålig självkänsla, skriver Malin Wollin.
Foto: Elaine Thompson / AP
Jag har aldrig sett en spindel med dålig självkänsla, skriver Malin Wollin.

Det brukar börja med en skakning på nedre däck i form av ett skrik som är ett vrål från källarduschen.

Spindelsäsongen, den är här nu.

I oskyldiga hem över hela landet tränger de sig in med håriga knän och bångstyriga frisyrer.

För någon vecka sedan stod jag öga mot ögon med sensommarens första medelstora exemplar. Varför måste de ha fler ögon än två? För att se oss komma givetvis. För att kunna vara beredda att göra ett hysteriskt utfall som vi inte kunde förutse.

Augustispindeln satt på kakelväggen i badrummet, precis ovan badkarskranen, och självgodheten strålade från hans buffé av ögon. Jag har aldrig sett en spindel med dålig självkänsla. Det finns i deras dna att ta ytan de beträder för självklar.

Han stod där på min blanka kakelplatta med tjocka ben som såg ut som fyra lager billig mascara.

Varför kan de klacka runt på en lodrät glättig yta utan att halka? Och varför är det så att de, om de mot förmodan skulle halka, kan tillverka ett REP, med sin egen kropp, i realtid?

De är ondskefullt designade att överleva människan i alla situationer.

Jag slog ihjäl den intelligenta designen med en SvD Junior. Så hårt faktiskt att ett av barnen kom ut från sitt rum och undrade varför huset rörde på sig.

Och även om klumpiga mascaraben är otrevliga så att det räcker så har jag ännu inte nämnt vid namn vem jag träffade när jag kom upp från måndagens kvällsdusch.

Kärrspindeln satt på källarväggen bakom spaljen, onåbar givetvis. Med ben som ett arabföl och ruggad rygg som ett invasivt vildsvin klädde den av min handduk med sin blick och jag har aldrig känt mig så exponerad för hat och hot. Och då är jag ändå kolumnist på kvällstidning.

Kom igen Malin, hur stor kan den ha varit?

Jag skulle förlora ett knytnävsslagsmål mot den jäveln, är det tillräckligt tydligt?

Joachim fick lämna sängen och boken om Gustav Vasa för att brotta ner odjuret.

Det brukar heta att spindlarna ”kommer in när det blir kallt ute", men vi har haft tropiska nätter i flera dagar och den senaste veckan har vi noterat inte mindre än tre kärrspindlar.

De kommer inte in när det blir kallt, de har ett datum. De mobiliserar.

Jag hatar spindlar men än mer hatar jag könsuppdelningen.

Jag hade lovat mig själv att mina framtida döttrar inte skulle bli rädda för spindlar. Spindlar och matematik.

Mjukt och morskt skulle de lyfta ut spindlarna i kupade händer och släppa ner dem i gräset innan de cyklade till sina naturvetenskapliga inriktningar på tekniskt gymnasium.

Det enda de skulle vara rädda för är kapprustning och algblomning.

Det gick sådär.

Nu skriker de högt i källaren och cyklar till sina estetiska program.

Precis som sin mor.

Kvinnoarvet och bördan att bära.

Och allt är spindlarnas fel.

För funnes icke spindlar så funnes icke spindelskräck.


H2Otroligt mycket spring

  • Överallt läser jag att vi ska dricka två liter vatten per dag för att behålla hälsan. Frågan är bara hur man behåller jobbet från toaletten. 

Publicerad:

LÄS VIDARE

ÄMNEN I ARTIKELN