Hit men inte längre - krisen får inte bli värre

1 av 3 | Foto: Dadi/AGF/REX/Shutterstock / Rex Features
Stefan Löfven i Rom.
KOLUMNISTER

ROM. Det får inte bli värre.
Så kan man sammanfatta de sammanbitna regeringschefer som firade EU:s 60-årsjubileum med en högtidig ceremoni och en urvattnad deklaration.

Stefan Löfven log brett när han skrev under Romdeklarationen, ett dokument som är tänkt att staka ut vägen för vad som är viktigast för EU att jobba med i framtiden.

Polens premiärminister Beata Szydło, som är osams med EU på en rad punkter, låtsades först som hon inte skulle skriva under och belönades med matta fniss.

Men i övrigt var det allvarsamt på gränsen till sammanbitet när EU:s regeringschefer högtidlighöll EU:s 60-årsjubileum. I samma sal, i samma palats på Capitolium, en av Roms sju kullar, som deras företrädare skrev under Romtraktaten om de europeiska ekonomiska gemenskaperna på samma datum för sex decennier sedan.

Medvetenheten om att EU:s medlemsländer klarar sig betydligt bättre tillsammans än var och en för sig är hög - i alla fall bland regeringscheferna.

Så här säger statsminister Stefan Löfven:

– Vi vet med oss att vi har det mycket bättre tillsammans än var och en för sig. På det sättet finns en beslutsamhet, det tycker jag nog.

Inget enskilt land får lika bra handelsavtal med andra länder som EU:s länder tillsammans. Ingen annan kontinent har rivit tullmurarna mellan sina länder så att varorna kan flytta sig utan en massa onödig byråkrati. Ingen annan grupp länder är så generösa mot sina medborgare att de kan studera vara de vill, jobba var de vill och bo var de vill med ett minimum av krångel.

Efter britternas beslut att lämna EU anas alltså en vilja till omstart. Brittiska premiärministern Theresa May vill inte störa framtidsdiskussionen utan stannade hemma. På onsdag lämnar hon in utträdesansökan.

Romdeklarationen kan ses som ett tecken på det. Medborgarnas förtroende för unionen ska öka genom att man sysslar med saker som rör vanliga människor i deras vardag. Men också genom att länderna håller sig till EU:s grundläggande värden, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, pressfrihet, fria domstolar med mera.

Det senare är en pik till framför allt Polen och Ungern. Hur deras avsteg från de grundläggande principerna ska hanteras är det dock ingen som lyckats klura ut ännu. Än så länge har ingen vågat dra in rösträtten eller begränsa bidragen, två möjliga straff enligt EU-traktaten.

Romdeklarationen som, om den följs kan markera starten för det nya mer medborgerliga EU, brister iögonfallande i konkretion. Men den pekar i alla fall ut de områden som EU ska koncentrera sig på i framtiden.

  1. Ett tryggt och säkert Europa. Vanliga människor ska känna sig trygga och den gemensamma yttre gränsen bevakas hårt, bland att mot terrorister och annan brottslighet.

  2. Ett blomstrande och hållbart Europa. Ett utmärkt bevis för EU:s konstiga sätt att uttrycka sig. Men det betyder ekonomisk tillväxt, fler jobben och klimatsmarta lösningar. Och det är ju inte så dåligt.

  3. Ett socialt Europa. Nästan lika obegripligt uttryckt det också. Men det innebär att man ska bejaka särarter, främja jämställdhet, motarbeta fattigdom, social utslagning och diskriminering.

  4. Ett starkare Europa på den globala arenan. Nya handelsavtal, FN-engagemang, globalt ansvar och stärkt gemensamt försvar.

Om man läser den snällt är det ingen dålig dagordning. Med bitskare blick är den urvattnad på gränsen till mesig. Men stämningen i salen med regeringscheferna går inte att missta sig på. Den var sammanbiten - hit men inte längre. EU-krisen får inte bli ännu värre.

Gör din röst hörd – gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka här för att läsa mer och gå med!

ARTIKELN HANDLAR OM

EU