Mejla

Wolfgang Hansson

Gröna partier tvingas krama kärnkraften i energikrisen

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ska man anpassa sig efter en bister verklighet eller fortsätta gömma sig bakom ideologiska skygglappar?

Gröna partier i Tyskland, Sverige och övriga Europa står inför ett svårt dilemma.

I Tyskland kramar man nu kärnkraften under galgen. Men bara tillfälligt.

Partiet De Grönas existens i Tyskland är intimt sammanknutet med deras benhårda motstånd till kärnkraft. Inget miljöparti i Europa har kämpat så hårt mot kärnkraften, lyckats och vuxit sig starkt. Tyskland har sedan 2011 avvecklat all kärnkraft. I dag finns bara tre reaktorer kvar.

Därför måste det ha varit en bitter medicin att svälja för den miljöpartistiske ekonomiministern Robert Habeck när han tvingades förlänga livslängden för två av de återstående kärnkraftverken i Tyskland.

Att återstarta avställda kolkraftverk verkar bara ha varit hälften så jobbigt.

För att åtminstone i någon mån rädda partiets anseende nöjde sig den tyska regeringen med att bara förlänga driften fram till slutet av mars. Reaktorerna ska dessutom bara användas i nödfall.

Något som omedelbart stötte på stark kritik inte bara från oppositionen utan även internt inom regeringen där liberaldemokraterna vill låta de existerande reaktorerna köras fram till att Tyskland har hunnit ersätta mer av den ryska gasen med andra energikällor.

Många tror därför att beslutet kommer att omprövas igen om elpriserna rusar till nivåer ingen kan betala.

Uppoffringar

Kärnkraften står i dag för sex procent av den tyska elkonsumtionen. I ett läge där Ryssland stängt av gasen i ledningen Nordstream 1 ställer det Tyskland inför en energikris i vinter. Befolkningen har redan uppmanats göra stora uppoffringar i försöken att spara el. Simhallar stängs, temperaturen sänks i offentliga byggnader, varmvattnet stängs av och en rad andra långtgående åtgärder.

Då framstår det som ett märkligt risktagande att Tyskland avstår från att använda all den el man kan få fram, inklusive kärnkraften. Intrycket är att De grönas ideologiska motstånd mot kärnkraften prioriteras framför Tysklands akuta behov av energi i vinter.

Robert Habeck och förbundskansler Olaf Scholz.
Robert Habeck och förbundskansler Olaf Scholz.

Det kanske räddar Habecks anseende för stunden inom partiet men risken är att De gröna blir syndabock om det blir en tuff vinter och elen inte räcker till.

De gröna i Tyskland är inte ensamma om sitt dilemma.
Medan de står inför en akut förtroendekris tvingas Miljöpartiet i Sverige hela tiden försvara att fyra reaktorer de senaste åren stängts ner i Oskarshamn och Ringhals vilket minskat tillgången till planerbar energi i södra Sverige.

Opinionen svänger

För partiet kändes det som en viktig framgång då det begav sig men nu framstår det inte som lika lysande. När man trängt igenom alla dimridåer som båda sidor försöker lägga ut i valrörelsen går det inte komma ifrån att läget för Sveriges energiförsörjning, och i viss mån Europas, hade sett bättre ut om reaktorerna fortfarande varit i drift.

Den akuta energikrisen i Europa och de galopperande elpriserna har fått opinionen mot kärnkraft att svänga.
Många är fortfarande mot att bygga ny kärnkraft men ser det samtidigt som en orimlig strategi att stänga redan existerande reaktorer som skulle kunna drivas vidare.

Även om Angela Merkels beslut 2011 att stänga ned all kärnkraft och istället göra sig mer beroende av rysk gas i efterhand framstår som en grov felbedömning så har nedstängningen haft det goda med sig att Tyskland kraftigt byggt ut förnybar energi som vind och sol.

Problemet är att både vind och sol är starkt väderberoende och inte lika pålitlig som kärnkraften. Hur mycket man än bygger ut dem ger de inte ett stabilt elnät så länge sol och vind inte går att lagra under längre tid.

Förnybar energi och kärnkraft kompletterar varandra.

Finsk helomvändning

Finlands miljöparti har löst dilemmat genom att helt enkelt ställa sig bakom kärnkraft som energikälla.

Totalomvändelsen kom tidigare i år efter att Ryssland invaderat Ukraina. Det faktum att Finland gränsar till Ryssland gör att de gröna där tydligare in på bara skinnet känner att det finns en stark säkerhetspolitisk dimension i energipolitiken.

Kärnkraften är ingen ideal energikälla. Olyckorna i Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima fick alla oerhört allvarliga konsekvenser. Ovanpå det måste uran brytas och avfallet lagras i 100 000 år.

Mot det står att världen skyndsamt måste ställa om för att minska klimathotet. Tysklands energimix består till 30 procent av kol.

Att då lägga ner fossilfri kärnkraft vars livslängd kan förlängas framstår i bästa fall som motsägelsefullt.

Putins energikrig och Europas akuta elkris gör det ännu svårare att motivera även för miljöpartier.

Publisert:

LÄS VIDARE