Mejla

Britta Svensson

Manliga gangsterfasoner ger kvinnor sämre pension

”I Sverige har kvinnor skaffat sig politisk och social makt, nu är det dags att också ta mer av den ekonomiska makten”, skriver Britta Svensson.
”I Sverige har kvinnor skaffat sig politisk och social makt, nu är det dags att också ta mer av den ekonomiska makten”, skriver Britta Svensson.

KOLUMNISTER

Det är skralt med jämställdheten.

Kvinnor får 66 procent av männens pension.

Det är dags att ändra på det.

När det nuvarande pensionssystemet sjösattes minns jag att jag vagt tänkte att det här blir tufft.

Plötsligt skulle allt räknas in. Inte längre bara de bästa åren man jobbat, utan alla år. Kvinnor skulle bli tvungna att vara helt jämställda med män när det gällde arbetad tid och lön för att få samma pension.

Vi vet hur det gick.

Enligt Fredrika Bremerförbundet är skillnaderna i inkomst mellan kvinnor och män lika stora nu som för 25 år sen.

”Vi måste våga prata om kvinnors lägre inkomster som ett samhällsproblem. Det påverkar alla aspekter av kvinnors liv”, säger förbundsordföranden Camilla Wagner.

Jag håller helt med. 

Det är konstigt att frågan inte är högre upp på agendan. Inte minst när det gäller hur pensionen påverkas.

 

Från regeringens budgetproposition tar jag fram siffrorna:

Kvinnors andel av mäns arbetsinkomst är 76 procent. Alltså när en man tjänar 100 kr, får kvinnan 76.

Kvinnors lägre arbetsinkomster beror på att de jobbar mindre och har lägre lön. Fler kvinnor än män arbetar deltid, eller står utanför arbetsmarknaden. Kvinnor är oftare borta på grund av föräldraledighet och sjukdom.

Män har högre löner. Eftersom arbetsmarknaden är uppdelad efter kön har män och kvinnor ofta olika avtal om tjänstepension. 

Allt det här leder till skillnader i pensionsinkomster.

Enligt regeringens siffror är kvinnors andel av mäns inkomstbaserade pension 66 procent.

När mannen får 100 kronor i pension får kvinnan 66. 

Det är fruktansvärda siffror. Vi kvinnor måste ändra på det här.

 

Själv mötte jag i mitt arbetsliv män som genom ett mirakel plötsligt tjänade tusentals kronor mer i månaden än jag, för samma jobb.

Att med alla medel som fanns till buds flera gånger behöva förhandla upp lönen till männens nivå var nog de brutalaste holmgångar jag gått i mitt liv. Jag hade egentligen varken självkänsla eller förhandlingsteknik för detta. Det gick på ren vilja. 

I princip tycker jag att det är arbetsgivarnas sak att se till att löner är jämställda. Något annat är gangsterfasoner där man i ett manligt system utnyttjar kvinnors svagheter.

Trots att jag hade vissa kunskaper förstod jag inte exakt hur det påverkade pensionen att jag jobbade utomlands ett år och inte skattade i Sverige, att jag tog ut mer föräldraledighet än min man, att jag jobbade deltid.

Det behövs mycket mer information om hur pensionssystemet fungerar.

 

I Sverige har kvinnor skaffat sig politisk och social makt, nu är det dags att också ta mer av den ekonomiska makten.

Det finns politiska, sociala och strukturella problem som hindrar kvinnor från att tjäna lika mycket som män. Men kvinnor har också fria val när det gäller ekonomin.

Det är ett viktigt jobb för äldre att förklara för barn och barnbarn hur olika val i livet påverkat ekonomin. Att ärva en sund inställning till pengar är mer värdefullt än att ärva pengar i sig.

 


Den 12 november inleder Pensionsmyndigheten en faktaserie med rapporter som utgår från kritiken av pensionssystemet och ska ge en rättvisande bild. Först ut: ”Är pensionerna tillräckliga?”.
17 januari 2022 är det dags för ”Hur är pensionärernas ekonomiska standard och utveckling?”. Myndigheten ska ge en faktabaserad bild av systemet och dess effekter.
”Vilka möjligheter finns inom pensionssystemet för att påverka pensionsgapet mellan könen” tas upp i en rapport 14 februari nästa år. 5 maj är det dags att utreda fakta kring fattigpensionärer.

Av: 

Britta Svensson

Publisert:

LÄS VIDARE

Äldre är inte alltid så ensamma som ni tror

ÄMNEN I ARTIKELN

Pension

Privatekonomi

Jämställdhet

Arbetsmarknadspolitik