Snart lever vi utan sedlar i medelklassens tyranni

KOLUMNISTER

Foto: Andreas Bardell
Gabriela Guibourg, enhetschef på avdelningen för betalningar på Riksbanken.

Vi är med raska steg på väg in i medelklassens tyranni, det pedantiska samhället där alla är ordentliga och inget har att dölja. För det går inte att dölja något.
En del av er säger att vi redan är där. Ni har inte sett något än.

Snart har vi bara elektroniska pengar. Sverige blir först i världen. Vi kommer inte att använda sedlar och mynt alls. Låter det bara som en praktisk fråga? I så fall är du naiv.
– Vi kan vara där inom några få år, säger Gabriela Guibourg, enhetschef på avdelningen för betalningar på Riksbanken.

Vi sitter i hennes sakliga tjänsterum i den svarta stenkolossen vid Brunkebergstorg. Hon flankeras av avdelningens biträdande chef Martin Johansson. I rummet finns också en pressinformatör.
Alla intervjuer på myndigheter, institutioner och företag övervakas av pressinformatörer numera. Det har också med medelklassens tyranni att göra. Behovet av kontroll. Skräcken för att någon yttrar något olämpligt.

Efterfrågan på kontanter har halverats sedan 2008. Vi går i motsatt riktning jämfört med stora delar av världen. Där använder man lika mycket kontanter som tidigare. Eller mer. Men inte i Sverige.
– Vi är första centralbanken i världen som ser att vår produkt (sedlar, mynt) inte finns om några år, säger Guibourg.

Pengar är en social konstruktion. En krona är värd en krona därför att vi kommit överens om det. Staten och centralbanken garanterar pengarnas värde och bara staten äger rätt att trycka sedlar.

När vi använder betalkort i stället för kontanter övergår kontrollen av betalsystem och pengar till privata banker och finansbolag. De utfärdar våra kort och kontrollerar betalinstrument som Swish.

Vårt land är högteknologiskt, bankerna samarbetar om ny teknik och medborgarna tror alla institutioner om gott. Därför är vi så snabba på att ta till oss de nya möjligheterna. Banken vill oss väl. Staten vill oss väl. Vi har alltid fred. Allt går framåt. Tror vi.

Riksbanken undersöker möjligheten av att införa en e-krona. Ett alternativ till de privata systemen, för hur robusta är bankerna om det blir krig, revolution eller samhället kollapsar i en ekonomisk kris? E–kronan ska vara tillgänglig för alla, den ska vara möjlig att använda dygnet runt, året runt. Man ska kunna betala bums med Riksbankens elektroniska pengar.
– Alla som bor i Sverige ska ha tillgång till systemet, säger Gabriela Guibourg.

För att ha tillgång till e–kronan måste du registrera dig. Du måste ha ett kort eller en telefon som du kan använda som verktyg att betala med.
Alla inrangeras i systemet. Det kommer att bli omöjligt att leva utan att lämna elektroniska spår.
Du kanske säger att vi redan lever så. På sätt och vis är det sant. Men systemet är ännu inte totalt. Det finns glipor. I morse hade jag 940 kronor i kontanter i plånboken. Sedlar som legat där i månader. Jag gav dem till en hygglig man som hjälpte mig med en sak.
När kontanterna är borta kan jag inte längre ge bort några hundralappar som tack för hjälpen. Inte utan att vi lämnar spår. Det är bra för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Det är dåligt om vi ser till individernas självständighet gentemot staten.
– Människor har använt snäckor och guldbitar som betalningsmedel. I fängelse använde man cigaretter. Bara det fungerar är formen oviktig, säger Gabriela Guibourg.
I slutet av året beslutar Riksbankens direktion om vi ska införa e–kronan på försök. Hälften av Sveriges handlare tror att de inte kommer att acceptera kontanter år 2025.

Pressinformatören antecknar att jag vill ha bilder på sedlar från Riksbankens topphemliga förråd.
Snart behövs inte förrådet. Snart finns ingen plats för bohemer och personer som vill klara sig utan bank och mobiltelefon, snart finns ingen plats för herrar med sedelbunt i fickan.
Det finns motstånd. En rörelse på nätet kallar sig Kontantuppropet. Personerna bakom uppropet säger att vi är på väg mot diktatur. När kontanterna är borta kommer vi att leva med inplanterade mikrochips.
Kontantuppropet vädjar om ditt ekonomiska stöd.
De vill att du betalar med Swish.

ARTIKELN HANDLAR OM

Riksbanken

Mynt

Valuta