Mejla

Lena Mellin

Priset är för högt, Löfven

KOLUMNISTER

Det var 24 år sedan arbetslösheten låg på den nivå som han vill

Det är praktiken omöjligt för Stefan Löfven att nå målet, EU:s lägsta arbetslöshet om fem år.

Det kostar helt enkelt för mycket. Och kräver för mycket jobb.

I dag har Tyskland EU:s lägsta arbetslöshet, 4,7 procent. Sverige har inte legat på den nivån på ett kvarts sekel. 1991 var arbetslösheten 3,9 procent. Sedan dess har den som lägst legat kring sex procent, både enligt den nya och den gamla definitionen. Mer om det i slutet av artikeln.

Regeringen med Stefan Löfven i spetsen har 67 månader på sig att nå målet, under förutsättning att den sitter kvar efter nästa val.

Det låter som en lång tid. Men det är det inte det. För att pressa ner arbetslösheten under fem procent krävs enorma insatser, både i jobb och pengar.

Pengarna finns inte, åtminstone inte om överskottsmålet för de offentliga finanserna behålls. Det säger att staten, kommunerna, landstingen och pensionssystemet ska gå med en procents överskott under en konjunkturcykel.

Dåligt track record

De goda idéerna om hur man ska öka sysselsättningen finns däremot. Det handlar om ökade investeringar och infrastruktur och bostäder (som kostar pengar).

Men också om betydligt mer arbetskrävande insatser som tar lång tid och där Sverige har ett dåligt track record.

Det är för många som inte går ut gymnasiet. Att inte göra det är som att bli arbetslös.

Det är för få som blir lärlingar. Det är ett nära bergsäkert sätt att skaffa sig ett jobb.

Det tar för lång tid för nya svenskar att få sitt första jobb trots att de har långa och eftertraktade utbildningar.

Det, och andra grundläggande systemfel, tar tid att få bukt med. Mycket lång tid till och med. Exempelvis har validering av utländska examina varit på tapeten de senaste femton åren. Utan att något avgörande hänt för att det ska gå snabbare.

Stefan Löfven har sagt att målet ska nås genom att antalet arbetande timmar ökar och att sysselsättningen går upp. Det betyder att dörren är stängd för det som den förra S-regeringen ägnade sig åt, att förtidspensionera bort folk som har svårt att få jobb från arbetskraften.

LO driver på regeringen. Men även de tvivlar på att målet kommer att nås. Vad de vill att regeringen ska göra ska de presentera på onsdag nästa vecka, tre dagar efter S-kongressen avslutats. I inbjudan slår de fast att ”dagens ekonomiska politik räcker inte för att nå full sysselsättning.”

Inte realistiskt

Det är alltså 24 år sedan Sverige hade en arbetslöshet som var lägre än dagens tyska. Men då räknades bara gruppen mellan 16 och 64 år in i arbetskraften. I mitten av 2000-talet gick Sverige över till internationell standard och räknar in alla, som inte pluggar är sysselsatta på annat sätt, mellan 15 och 74 år.

Siffrorna från då och nu är alltså inte helt jämförbara. Med dagens räknesätt skulle siffran 1991 inte ha varit 3,9 procent utan något högre.

Sedan dess är den lägsta siffran, 5,9 procent (gamla räknesättet, 2001). Men normalt ligger arbetslösheten mellan sex och åtta procent.

Det tog nästan ett kvarts sekel, 24 år, för den svenska arbetslösheten att öka från Tysklands nivå till dagens åtta procent. Att det skulle ta fem år att komma tillbaka till den tyska nivån är tyvärr inte realistiskt.

Av: 

Lena Mellin

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Stefan Löfven

Regeringen

Socialdemokraterna

Arbetslöshet

Lena Mellin