Ingen vill längre vara vuxen

KOLUMNISTER

Kim Kardashians nakna kropp fyller min mobilskärm.

Hon har postat ett tillräckligt svartrektanglat inlägg för att passera twittercensuren och jag känner en sådan bottenlös uppgivenhet. Varför vill ingen längre ens låtsas vara vuxen?

Sociala medier är som en skolgård: fyllt av osäkra människor som gör allt för att bli bekräftade, som mobbar i grupp och som överutnyttjar internetslang som gruppmarkör, men aldrig rättstavningsfunktionen.

Populärkulturen i sin tur domineras av tonåringar som besegrar cancer och drakar och känner allting JÄTTEINTENSIVT!

Hollywood sprutar ur sig superhjälteföjetonger för eviga manboys som runkar till Star Wars-leksaker.

Värst av allt är min egen subkultur - homogaysen. Färgglada fjortisar med Bolibompamusiksmak. Träning, godisshots och app-sex. Perfekt framavlade fokusgrupper för arbetshypotesen omedelbar tillfredsställelse som livsfilosofi.

Skulle man få för sig att kritisera något av detta är man:

Mitt samtidsgnäll är inte nytt eller originellt. Stefan Zweigs röst ekar i mitt huvud, denne underbare krönikör av ett svunnet humanistiskt mellaneuropa innan krigen, som pratar om hur ungdomligt hetsigt allt blev i början av 1900-talet. Själv hade han aldrig sett sin egen far springa. Aldrig!

Kanske är det som Alexander Bard säger, att folk som får barn blir tjocka och dumma. Eller så är det att jag som nybliven förälder plötsligt har börjat uppskatta vuxenheten som begrepp.

Att det är bättre att läsa riktig litteratur. Att det sofistikerade slår det banala. Att begränsning är en dygd. Att vuxenhet åtminstone borde finnas som en norm Södermalm kan kämpa emot.

Men vad är det värsta om man ger efter för infantilseringen? Om jag och min bäbisson sitter i matchande sparkdräkter, han med nappflaska, jag med Maker’s Mark-milkshake framför varsin skärm med Babblarna/Netflix? Förutom diabetes och ett besök av socialtjänstens familjenhet, inte mycket.

Inom estetiken kanske barnslig lekfullhet är att föredra framför patriarkal auktoritet. Låt konsten fingerfärga runt i sin egen Freudianska avföring. Men vad händer om vi ger efter för våra impulser i politiken? Just nu finns nämligen ett gigantiskt barn, som är lättkränkt, som säger fantastiska orimligheter och som älskar guldfärgad plast. När ingen orkar vara vuxen blir resultatet Donald Trump.

Veckans...

...ändelse -ish

När serien “Blackish” handlar om hur det är att vara svart i dagens USA, och begreppet “monogamish” handlar om hur bögar NÄSTAN är monogama så lanserar Scan “Järpish”. I identitespolitikens tidevarv där allt ska definieras blir kraven på mer porösa kategorier starkare. Inte totalt vegetariskt men mindre kött liksom!

...budskap

När Googles robot besegrade en människa i spelet Go, skickade den ett tydligt meddelande till mänskligheten: DIE HUMAN.

ARTIKELN HANDLAR OM