Fråga för valrörelsen: Vad kostar de farliga männen?

KOLUMNISTER

Gode Gud, inte en till. Jag tar en tyst minut vid min arbetsplats. Får ont i hjärtat. En till. Ännu en kvinna har mördats i sitt hem.

Hon hade en dotter. De levde med skyddade personuppgifter. Med falskt namn på dörren, kanske. Vad det innebär vet säkert de flesta av oss.

De gömde sig.

Och de gömde sig inte tillräckligt noga. Varför, varför? Hon kan ha tänkt att det inte var så farligt, om hon bara låg lite lågt. Eller om hon intalats att tänka så.

Hon hade ändå hotats till livet länge. Ett 50-tal gånger, enligt en tingsrättsdom.

Inte för att det alltid hjälper att gömma sig.

Det behövs så lite, så lite. En oförsiktig person på skolan, en korkad tjänsteman på folkbokföringen. Eller ett barn som yppar något.

Men här kan jag inte sitta och lipa. Massor kan göras. Något mer än att ordna ett fackeltåg, eller skriva några kolumner till, väcka ännu ett talibangräl.

Just denna sorgliga dag skriver min kollega Belinda Olsson om våldet på kvinnor, och hur frågan kan göras till jordnära realpolitik, genom att vi börjar räkna på kostnaderna.

Så gör vi!

Det skulle kunna bli en valfråga. Ja, åtminstone i teorin. Det handlar om vilja.

Är ni med?

En sådan här dag känns den där gamla skyttegravsstriden bara patetisk, den om mannen som konfrontatorisk, aggressiv och ovillig att skärskåda sina problem.

Herregud, det är till och med männen som allra mest tittar på SVT:s nya serie Relationsakuten där män och kvinnor löser problem under två terapeuters överinseende.

De andra männen är vårt gemensamma problem. Till våren börjar valrörelsen, det är chansen. Alla kan ta varje tillfälle att sätta press.

Vad kostar de farliga männen, vad kostar skyddet av kvinnorna? Det måste gå att göra en analys.

Variablerna att räkna på är kostnaderna för missbruksproblem, fängelse, vård - kontra notan för förebyggande arbete: specialutbildad polis på varje ort som vet hur man säkrar boende och sekretess, vilket skulle leda till att fler kvinnor anmäler i tid. Vi behöver även terapi till brottslingarna, med fokus på förstagångsförbrytare. Och allt möjligt annat.

Ett fåtal kvinnor behöver hjälp att emigrera. Visst går det. Det måste gå.

Men oersättlig är förlusten för en liten flicka i Skutskär.

Kerstin Weigl