Ingen vet om mirakelkuren fungerar

KOLUMNISTER

Regeringen plockar fram 5,4 miljarder för att förmå restaurangbranschen att anställa ungdomar.

Problemet är att man inte vet om det blir några nya jobb.

Sedan Fredrik Reinfeldt (M) blev statsminister för fem år sedan har regeringen haft en favoritmetod för att öka sysselsättningen, jobbskatteavdraget.

Men redan i augusti meddelade Reinfeldt att det inte blir något jobbskatteavdrag nästa år. Det bristande stödet i riksdagen liksom den ekonomiska oron var förklaringen.

En ny mirakelkur presenterades i går. För att höja sysselsättningen, främst bland ungdomar eftersom de är överrepresenterade i krogsvängen, sänks momsen på restaurangmat. Från den första januari nästa år kan det som kostar en hundralapp i dag sänkas till 88:60.

Reformen är dyr – 5,4 miljarder. Men jobbskapande åtgärder är ofta kostsamma. På den punkten särskiljer sig inte den sänkta krogmatsmomsen.

Det gör den däremot på andra sätt. Främst genom det ytterst osäkra utfallet. Det är helt enkelt ingen som vet om momssänkningen ger ett enda nytt jobb.

LO-facket Hotell och restaurang tror att sysselsättningen ökar ytterst marginellt. De är dock ändå positiva eftersom hämtmat och serverad mat nu får samma momssats. Det minskar fusk och krångel.

Riksdagens utredningstjänst har kommit fram till att det ger 3 000 nya jobb. En statlig utredning landade i 6 000 nya jobb. Medan branschorganisationen Sveriges Hotell- och restaurangförbund talat om 10 000 nya arbetstillfällen.

Om det inte blir ett enda nytt jobb har regeringen varit extremt vänlig mot restaurangbranschen. De har helt enkelt flyttat 5,4 miljarder från statskassan och skattebetalarna till restaurangägarnas kassor. Är det rimligt?

Om det blir 10 000 nya jobb, och fler än så tror alltså inte ens den mest förhoppningsfulle, har varje nytt arbetstillfälle kostat 540 000 kronor. Är det rimligt?

Den sänkta krogmomsen kommer inte att gå till historien som en av regeringens bästa reformer.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM