Mejla

Natalia Kazmierska

Sexistreklamen ger mig andnöd

Europeiska flygbolag måste klimatkompensera för att de ­skitar ner luften vi andas.

Så varför tvingas inte Ryanair betala när de förorenar mitt livsrum med tutt­reklam?

Nu har det hänt igen - det ökända lågprisbolaget fälldes nyligen återigen för en, hör och häpna, sexistisk ­reklamannons. Denna gång där en flygvärdinna poserar i bikinitrosor. Inte särskilt uppseendeväckande på beachen, men absurt när man ska sälja billighets­biljetter från Skavsta flygplats. Bilden är med i företagets ”Cabin Crew Calendar”, med anställda som kalenderflickor.

Det är fjärde gången sedan 2012 som Reklamombudsmannen bannar företagets könsdiskriminerande ­reklam. Kalendern med kvinnlig personal blev ­anmäld och fälld förra året också.

Som om det spelade ­någon roll.

Som om något spelar roll för Ryanair som drunknat i skandalrubriker och till och med inlett krig mot sina ­egna fackligt organiserade piloter.

De som kritiserat bikini­bilderna har av ledningen ­tidigare avfärdats som ­”glädjedödare”.

Upp i det blå, som om inget har hänt.

Men som marknads­föringschefen för lika om­debatterade klädkedjan American Apparel har förklarat: skandalreklamen går ändå mest ut på att göra oss förbannade.

Sexismen är själva poängen.

Strategin är att lansera en förlegad kvinnosyn som skapar ramaskri och debatt på bloggar och i sociala medier. Klickfest! Och eventuellt blir den föremål för ilskna krönikor som denna.

Lagstiftning, krävde Sveriges kvinnolobby i höstas för att få ett stopp på pr-porren.

Reklamombudsmannen, som är näringslivets egen ­lilla satsning på självsanering, har nämligen i stort sett ingen makt alls. RO:s främsta vapen är att skicka ut indignerade pressmeddelanden.

Men det betyder inte att stränga förbud är enda ut­vägen.

I stället borde vi se förnedringsannonserna som ett gift, en sorts miljöförstöring. Som föroreningar av vårt gemensamma livsrum. Ju mer företaget förpestar och smutsar ner tillvaron, desto mer borde det kosta.

Kanske kan man införa sexistiska utsläppsrätter, vad vet jag?

Det enda jag vill är att kunna se mig omkring i världen och kunna ta djupa, fria andetag.

avNatalia Kazmierska

ARTIKELN HANDLAR OM