Mejla

Oisin Cantwell

Tingsrätten JK-anmäls för strul med tolkarna

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: Joachim Nywall

Pinsamheterna kring avslutningen av rättegången om mordet på Lisa Holm väcker frågor.

Varför var inte samtliga inblandade tolkar i ett så viktigt mål som detta auktoriserade?

Den sista förhandlingsdagen i Skaraborgs tingsrätt utvecklade sig till en sämre fars.

Tolken som skulle översätta den mordmisstänkte mannens hustrus vittnesmål hade bara tid en timme. Sedan skulle hon göra någonting annat.

Åklagaren fick avbryta sitt förhör med kvinnan i väntan på att domstolen ordnade fram ny tolk. En tolk som först åtog sig uppdraget, men i sista ögonblick ursäktade sig med att hon blivit nervös.

Rätten tvingades till en två timmars paus under vilken jakten på en tredje tolk pågick. Eländet slutade med att åklagare och försvarsadvokat gav upp och i samråd bestämde sig för att släppa vittnet.

Detta är allvarligt. Hustruns berättelse är viktig. Nu tror jag inte för ett ögonblick att kvinnan skulle kunna presentera ett övertygande alibi för maken, men ett grundläggande rättssäkerhetskrav är att en person som misstänks för brott ska kunna kalla relevanta vittnen.

Det gäller, inte minst, då lagens strängaste straff ligger i potten.

Hur bra gårdagens tolkar är har jag ingen aning om. Men de förefaller inte vara professionella ut i fingerspetsarna.

Schabblet är dessvärre ingen engångsföreteelse. Vid de flesta polisförhör och vid fyra av fem häktningsförhandlingar rörande detta mord har Skaraborgs tingsrätt anlitat tolkar vars kompetens inte är säkerställd.

Om viktiga nyanser vid förhören har kommit fram vet egentligen ingen.

Och under rättegången var bara en av de två personer som översatte från litauiska till svenska och vice versa auktoriserade.

Är detta förfarande rent av ett lagbrott? Rättegångsbalkens formulering lyder så här:

"Rätten ska, om det är möjligt, förordna en tolk som är auktoriserad att biträda som tolk i målet. I annat fall ska en annan lämplig person förordnas."

Auktoriserad blir den tolk som klarar Kammarkollegiets tuffa prov. I Västra Götalandregionen finns två personer som har passerat testen på litauiska. Bara en av dem blev tillfrågad om rättegången, men så kort tid innan starten att hon redan var bokad i annat sammanhang.

Nu är inte denna domstol unik. Exempel på att rättsväsendet ser lättvändigt på tolkars färdigheter saknas inte. Det gäller inte minst i asylprocesser.

Ett diskbråck blev på persiska bråk om disk. Faktum, Götalands gatutidning, har hittat ytterligare exempel. Granat har blivit granatäpple och en kvinna från Afghanistan som ansökt om asyl fick sin berättelse om att hon var hemmafru i hemlandet översatt till att hon var en högt uppsatt chef.

Avslag, då det inte ansågs trovärdigt att hon som kvinna hade kunnat göra karriär i Afghanistan under talibanstyret.

Min uppfattning är att polisutredningen om mordet på Lisa Holm har skötts bra. Och rättegången i Skövde genomfördes på ett utmärkt vis, bortsett från sista dagens förmiddag.

Misstankarna mot den åtalade mannen är starka och jag har ingen anledning att tro att avgörande misstag har begåtts.

Icke desto mindre väcker turerna kring tolkarna olust. Att föreningen Rättstolkarna har beslutat sig för att anmäla tingsrätten till justitiekanslern är bra. Detta bör utredas.

Så sent som i våras kritiserade för övrigt JK Lunds tingsrätt för att auktoriserade tolkar ibland inte anlitats trots att sådana har funnits i närområdet.

Rättsväsendets inte sällan slappa inställning till människor som inte kan svenska och som behöver mer än en advokat för att kunna försvara sig imponerar inte.  

Av: Oisin Cantwell

Publicerad: