När sanningen är i vägen böjer SD bara på den

Foto: TT NYHETSBYRÅN
Inget parti förvränger verkligheten för att den ska stämma med deras politiska agenda som SD, skriver Johanna Frändén.
KOLUMNISTER

”Kommentarerna jag gjorde om judar var klumpigt formulerade” förklarar Fredrik Franzén sina antisemitiska inlagor på nazistiska Nordiska motståndsrörelsens hemsida. Franzén är Sverigedemokraternas vice ordförande i Järfälla och blev stödmedlem i NMR samtidigt som han gick med i SD 2013, berättade Dagens ETC i veckan.

Det var onekligen lite klumpigt att näthetsa mot just judar med tanke på att Franzén så sent som i våras försäkrade i en debattartikel att det inte finns några nazistsympatier inom Sverigedemokraterna.

Avslöjandet kom en vecka efter att partiets gruppledare Mattias Karlsson berättat på Facebook hur ”uniformerad säkerhetspersonal” klivit på hans tåg vid oklar station, ställt sig på led framför Karlsson, gjort honnör och skakat hand med honom, allt under den gemensamma litanian "tack, du är vårt sista hopp”.

Jag vet inte hur många gånger jag läst inlägget. Det är ett litet monument av sentimental samtidskitsch – både dramaturgi och regi hade gjort Leni Riefenstahl avundsjuk – som till punkt och pricka inkapslar den totalitära drömmen om Den Store Ledaren Folkets Befriare. Inte ens Kim Jong-uns kommunikationsavdelning producerar content med samma verkshöjd.

Att ögonblicksbilden från tågresan dessvärre uppvisar besvärande tecken på överdrift, för att inte säga falsarium, har många redan påpekat.

Martyrskapet och idén om en sorts samhällelig komplott är en viktig ingrediens i uppbyggnaden av en nationalistisk rörelse. Rena lögner är en annan.

Ovanstående stick är bara de senaste i en lång rad händelser där svenska högerextremister slirar på sanningen eller blåljuger.

Vi minns SD-toppen Lars Isovaara som hittade på att han blivit rånad av invandrare på krogen och valberedningens ordförande Michael Rosenberg, som skröt om partiets hårda krav på skötsamhet hos sina representanter, men visade sig vara dömd för grov stöld och bedrägeri. Eller varför inte det flygblad partiet delade ut till båtflyktingar på Lesbos 2015 och som var så fullt av påhitt om Sverige att aktionen närmade sig performancekonst.

Visst finns det andra politiker som slingrar sig när de blir påkomna med dubbla kvitton, oklara momsavdrag och svart städhjälp. Men det finns inget parti vars företrädare så ofta förvränger verkligheten för att den ska stämma med deras politiska agenda som Sverigedemokraterna.

Det är extra pikant för ett parti som gärna marknadsför sig som ”sanningssägare”.

Den politiska lögnen har för all del aldrig varit trendigare. Det amerikanska folket har valt en notorisk mytoman till president, som fabulerar om allt från publiksiffran på installationstalet till vad som hände i Sverige i går kväll.
Sverigedemokraterna hatar förstås sanningen av det enkla skälet att den står i vägen för deras världsbild. Det är därför deras åsiktsfränder historiskt ägnat sig åt propaganda. Det är ingen slump att samtliga länder i Europa som nu drivs av nationalister börjar försvåra för fria medier.

”Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa” stipulerar det åttonde budordet. På söndag är det kyrkoval och Sverigedemokraterna hårdsatsar med tio gånger fler kandidater än sist det begav sig.
Man kan i alla fall inte anklaga partiet för att sakna humor.


Mer nazi-nytt. Ovanan att uppföra sig nazistisk är ett globalt problem för extremhögern. I Frankrike driver Axel Loustau, tidigare kampanjansvarig hos Nationella fronten och nära vän med Marine Le Pen, rättssak mot tidningen Mediapart för att ha spridit en bild där han gör en misstänkt hitlerhälsning.