Mejla

Oisín Cantwell

Mannen som tros ha mördat 12-åriga Adriana höjer rösten

KOLUMNISTER

Mordet på tolvåriga Adriana döljer sig i skuggorna.

Det är den sista förhandlingsdagen i ett stort vapenmål med väsentliga kopplingar till dödsskjutningen av flickan och åklagare Joel Teran klämmer försiktigt på ett vittne.

Dessbättre är inga kulturskribenter på plats i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt.

Rättegången utspelar sig i det gränsland mellan grov brottslighet och rapmusik dit den ena halvgamla finjournalisten efter den andra söker sig för att svettas under manchesterkavajen och någon av dem kunde ha dykt upp för att rapa ur sig en virrig åsikt som ingen har bett om.

Vittnet, en medelålders man som är med på länk från Västerås, vaknade en natt av att han hörde fem skott och skyndade ut på balkongen.

Nu har han påfallande dåligt minne, som brukligt är i sammanhanget, och är betydligt vagare än vad han var i polisförhör.

Åklagaren häller upp ett glas vatten, rättar till slipsen, inleder sitt slutanförande.

Vid inspelningen av en video med en gangsterrappare användes flera vapen.

 

Så vad handlar detta mål, ännu en av alla dessa gängkriminella härvor, om?

Grova vapenbrott, k-pistar och revolvrar, tre personer, varav en är en rappare, de har dömts till långa fängelsestraff i tingsrätten.

Säkerhetssalens läktare, marginellt mindre än en kortsida på en fotbollsarena, är tom, så när som på en journalist.

Medierna har annat för sig: Annie Lööf har just hållit presskonferens, det är en historisk dag i riksdagen.

Åtalet ska justeras, förvirring bryter ut, en av de åtalade blir förbannad, ”Ni fucking provocerar mig”, hovrättslagman Staffan Lind manar till lugn, ett lugn som återvänder, paus.

Advokaterna skämtar lite med varandra i väntan på att målet ska ropas på igen. Så här är stämningen ofta sista dagen i stora förhandlingar. Thank God It's Friday.

Denna del av fallet handlar om två pistoler, gömda i taket i en port i en fastighet, fyra åtalade, det nekas till brott.

 

Men det intressantaste partiet avhandlades i går.

Vid inspelningen av en video med en gangsterrappare användes flera vapen. Kalasjnikovs och pistoler.

Bland annat syns en automatkarbin som tre dagar efter inspelningen användes då tolvåriga Adriana mördades i Botkyrka en natt i augusti i fjol. Ett vapen som nyligen hittades i en byrålåda i Bromma.

Även flyktbilen som tros ha använts dyker upp i videon.

Klockan är 10.02 då flashen kommer: Sverige har fått sin första kvinnliga statsminister.

Att det skulle ta 100 år av demokrati innan den dagen kom imponerar inte. Men det är inte mycket som imponerar nuförtiden.

En säkerhetsvakt sitter behagligt tillbakalutad bakom mig. Det sprakar till i hans kommunikationsradio. ”För kännedom, kvinnlig besökare i säkerhetskontrollen”.

”Rättegången utspelar sig i det gränsland mellan grov brottslighet och rapmusik dit den ena halvgamla finjournalisten efter den andra söker sig för att svettas under manchesterkavajen”, skriver Oisín Cantwell.

Åklagare Teran håller högt tempo. Han är nöjd med tingsrättens fängelsedomar, vill att de minst ska fastställas, han redogör för de åtalades bakgrund, vissa av dem har ett gediget cv.

Kvinnan i säkerhetskontrollen visar sig vara en radioreporter som gör ett program om Stockholms säkerhetssalar. De används flitigt numera. Mord, Encrochat, en offensiv polis som serverar åklagare utredning efter utredning.

Advokaterna yrkar på friande domar. Det är det gamla vanliga, bevisningen är undermålig, min klient är inte bunden till brotten.

 

Mobilen vibrerar igen. Magdalena Andersson säger sig kunna regera landet med högerbudget.

En journalist med större anspråk än mina hade sannolikt ägnat detta utrymme åt ett resonemang om gangsterrap och artister som belönas av P3 och mordet på Einár och vilket ansvar som kan utkrävas eller inte utkrävas av konstformen och av dem som hyllar den.

Ytterligare några åhörare har anslutit. En pappa, en flickvän.

Ny flash: Miljöpartiet hotar lämna regeringen. Vad är det ens som pågår? När blev Sverige lika politiskt snurrigt som Italien?

Klockan är halv ett då allt är sagt och gjort och hovrätten drar sig tillbaka för att fundera på en dom som meddelas den 16 december.

Den unge mannen med den arga rösten, ”ni fucking provocerar mig”, leds ut mellan två vakter med händerna fängslade.

Det ligger i farans riktning, som en jurist skulle ha sagt, att han snart är tillbaka i en rättssal igen.

Mannen är nämligen en av de misstänkta för mordet på Adriana.

Adriana var bara 12 år när hon sköts till döds.

Av: 

Oisín Cantwell

Publisert:

LÄS VIDARE

Adrianas mamma: Trodde hennes död skulle bli ögonöppnare

ÄMNEN I ARTIKELN

Mordet på Adriana, 12, i Botkyrka

Mord

Botkyrka

Vapen

Einár