Är Tyskland på väg att svänga om Ukraina?
Inom loppet av några få dagar har Olaf Scholz flera gånger ställt krav på att fredsförhandlingar måste inledas för att få slut på kriget i Ukraina.
Med Ryssland vid förhandlingsbordet.
Det är svårt att inte uppfatta det som en signal att Tyskland börjar närma sig en gräns där det inte längre är självklart att man skickar vapen och pengar till Ukraina.
Fram till nyligen har det mantra som sänts ut av västvärldens ledare varit att det är Ukraina och ingen annan som måste bestämma när de är redo att förhandla om fred. Och på vilka villkor det ska ske.
Så låter det inte längre från Europas rikaste och mäktigaste land.
I en intervju med det tyska tv-bolaget ZDF och i andra forum har kansler Scholz slagit fast att det är dags att inleda fredsförhandlingar. Han vill också att Ryssland ska vara med i de samtalen. Det är i motsats till den fredskonferens i Schweiz som Ukrainas president Zelenskyj tidigare i år bjöd in till. Då var alla bjudna – utom Ryssland.
– Tidpunkten har kommit då vi måste diskutera hur vi kan komma ut ur kriget snabbare än som nu verkar bli fallet, säger Scholz till ZDF.
Ett uttalande som får hård kritik av den kristdemokratiska oppositionen för att vara undfallande mot Putin.
Tajmingen för Scholz besked är intressant och viktig.
Förlorade val
För en dryg vecka sedan gjorde hans socialdemokrater ett bottenresultat i delstatsvalen i Sachsen och Thuringen. De två partier som hade störst framgångar av högerextrema Alternativ för Tyskland, AfD, och det vänsterpopulistiska ytterkantspartiet Bundis Sarah Wagenknecht, BSW.
Båda dessa partier gick till val på att stoppa vapenleveranser till Ukraina och inleda fredsförhandlingar med Ryssland.
Nästa vecka är det val i ytterligare en delstat i östra Tyskland, Brandenburg, där ett liknande valresultat väntas.
Om ett år är det val till det tyska parlamentet. Håller Scholz fast vid sin gamla Ukraina-politik är det stor risk att hans parti förlorar valet.
Så det är svårt att veta om Scholz nya linje är ett utslag av personlig övertygelse på grund av hur det ser ut på slagfältet och alla pengar kriget kostar Tyskland. Eller om det är en taktisk positionering för att minska riskerna för en storförlust i valet nästa höst.
Oavsett är det oroande nyheter för Ukraina. Även Zelenskyj vill ha fredssamtal men för honom är det av största vikt att inte Ryssland får sätta villkoren.
Han har inget emot att Scholz och övriga västledare pressar Putin att gå med på fredsförhandlingar – så länge Ukrainas territoriella integritet hela tiden står i fokus.
Trump vägrade svara
I uttalanden har det låtit som att Scholz kan acceptera en fred även om det innebär att ryska trupper blir kvar på ukrainskt territorium. Det är inte vad Ukraina vill.
Scholz omsvängning kommer i ett mycket känsligt läge.
Det är bara 50 dagar kvar till presidentvalet i USA. I. gårdagens debatt ville Donald Trump inte svara på frågan om han vill att Ukraina ska vinna kriget. Han fick den två gånger och sa att han vill få slut på kriget för att få stopp på dödandet.
Ex-presidenten har tidigare signalerat att han inte är intresserad av att fortsätta stötta Ukraina med stora mängder vapen och pengar. Hans vicepresidentkandidat J D Vance inställning är att han ”inte bryr sig om vad som händer med Ukraina”.
Tyvärr är det nog en uppfattning som delas av ett ökande antal amerikaner.
Trump fortsätter att hävda att han kan avsluta kriget på 24 timmar därför att han har en så bra relation med Putin. Det går bara att tolka det på ett sätt.
Iran skickar robotar
Om Trump blir president kommer han att pressa Ukraina att gå med på en fredsuppgörelse som innebär att de måste avstå territorium till Ryssland. I annat fall går Putin aldrig med på att sluta kriga.
I ett sånt läge blir det extra viktigt att Europa håller ihop och utökar sitt stöd för att kompensera för det amerikanska som försvinner.
Tyvärr tror jag inte det händer. De nya tongångarna från Scholz visar istället att fler länder i Europa troligen följer efter. Macrons ställning i Frankrike är kraftigt försvagad. Även där finns det starka Putin-vänliga partier som pressar på för förhandlingar.
Starkast är stödet för Ukraina i Baltikum, Norden och Polen. Det räcker knappast för att skrapa ihop tillräckligt med vapen och pengar.
Allt är dock inte nattsvart för Ukraina. Mycket tyder på att USA och Storbritannien kommer att ge tillstånd att använda långskjutande vapen för att attackera militära mål långt inne i Ryssland. Det skulle ge Ukraina ännu större möjligheter att ta kriget till Ryssland och därmed också förhoppningsvis öka Putins aptit att avsluta kriget.
Som vanligt hotar Ryssland med motåtgärder men väst har slutat darra inför den ryska retoriken. Man tror inte längre att Putin är beredd att använda kärnvapen om inte Rysslands existens är hotad.
Kan ge bra position
Det faktum att Iran verkar förse Ryssland med långdistansrobotar, det är i alla fall vad USA hävdar, är ett nytt argument för att lyfta restriktionerna för hur Ukraina kan använda de mest avancerade vapnen.
Ukraina håller redan delar av Kursk inne i Ryssland. Om de lyckas slå ut ryska flygbaser och andra militäranläggningar längre in i Ryssland kan det i bästa fall påskynda ett slut på kriget och ge Ukraina en bra position inför fredssamtal.