Ska det vara så svårt att få hem ett paket?

KOLUMNISTER

Vi måste inte prata om budbranschen.

Miljoner svenskar lider av högt blodtryck, och blotta tanken på budfirmor är som att pumpa in transfetter i kroppspuls­ådern samtidigt som man slickar på en saltsten.

Men vi borde.

Ett scenario: Jag beställer någonting, vad som helst. Företaget­ erbjuder hem­leverans. Först efter köpet visar sig tecknen på Ragnarök. Oftast med förkortningarna DHL eller UPS.

Via nätet följer jag paketets väg. Via knutpunkter och godsterminaler, till närmaste­ flygplats.

Sedan jungfruföds kärleksbarnet till Franz Kafkas ”Processen” och ”Falling down” med Michael Douglas.

Jag ringer budfirman och frågar när de kör ut paketet. Det är tydligen omöjligt att veta. Kanske mellan klockan 10 och 19. I morgon.

Kommer hem samma dag. En lapp på porten. Paketet kunde inte lämnas ut.

Ringer igen. Frågar om budet kan slå en pling i morgon när bilen närmar sig. Det går inte. Budet har ingen företagstelefon.

Stannar hemma. Duschar inte. Kissar stenhårt. Äter i fönstret. Timmarna går och klockan slår 19.

Ringer en tredje gång. Budet­ hade inte min portkod. Troligen för att jag inte har någon portkod.

Dagarna går. Paketet åker som en jojo mellan flyg­platsen och min gata. Kundservice strutsar och ber mig lugna ner mig. Det lugnar inte ner mig.

Till slut är det något stackars­ bud som tröttnar, nyttjar sin privata telefon och ringer mig strax före leverans­.

Nyligen skulle en bud­firma lämna mig en försenad resväska. Den kom inte. För budet­ skulle – utan telefon – hitta min port baserat på mitt efternamn och min 1,7 kilometer långa gata. Fel­stavad, utan gatunummer. Jag säger inte att firman heter­ Jetpak, men det gör den.

Är alla logistikjättar så här? Schenker har till exempel sällan svikit mig. En nära vän vittnar om annat. Han undviker familjemiddagar, då en släkting jobbar på firman­.

Jag varvar internet efter recensioner av budfirmorna. Det är ett blixtkrig av besvikelse, förtvivlan och psykbryt.

Den lyckliga leveransen existerar­ inte.

Så hur lyder lösningen? När varken marknadsekonomin eller evolutionen har lyckats för­göra de här småhandlarna.

Ingen aning. Men nästa gång ska jag beställa­ en saltsten.

ARTIKELN HANDLAR OM