Jörgen ogillar ruccola och är en taktfast älskare

KOLUMNISTER

Jag hette Jörgen en sommar.

Utan min vetskap förfalskade någon min signatur på Skatteverkets blankett, ett experimentellt skämt som fungerade alldeles utmärkt. Hemkommen från semestern väntade drivor av fönsterkuvert med information om det beviljade namnbytet.

Det räckte inte att skicka in handstilsprov för att häva beslutet. Jag hänvisades till Patent- och registreringsverket som ville ha tusen kronor och ett synnerligen starkt skäl till en andra ändring på kort tid.

Ärendet dröjde. Polisen involverades. Radion och tidningen ringde med frågor jag skojade bort, som om mitt förlorade förnamn inte bekom mig, som om jag inte var vilse.  

Jörgen Bergström. Det hörs ju vilken typ det är. Ogillar ruccola, bra med skruvdragaren, en taktfast älskare. Byråkratiskt tog det månader att radera honom, själsligt tog det år. Och vem som stod bakom skämtet fick jag aldrig veta.

 

1 av 2 | Foto: IBL
Macaulay Culkin.

Jag tänker på namnens laddning när jag läser om Macaulay Culkin. Efter ”Ensam hemma”, ”Min tjej” och ”Ensam hemma 2” i början av 90-talet ägde barnstjärnan 150 miljoner kronor och lät karriären gå i träda.

Nu är 38-åringen globalt omskriven igen. I dagarna har allt från Piteå-Tidningen till brasilianska Folha de Sao Paulo rapporterat om en omröstning han ombesörjt gällande nytt andranamn, där alternativet Macaulay Culkin vunnit med bred marginal.

Numera lyssnar ex-skådespelaren till Macaulay Macaulay Culkin Culkin.

 

Klart att en sådan nyhet når Sydamerika, Östasien, Västindien och Norrbotten. Ämnet är kittlande på samma vis som Mike Tysons ansiktstatuering: alla har lekt med tanken, tänk att heta Drottningen eller Hejkon-Bejkon eller Sven-Zlatan, men få har tagit steget.

Fast i självförverkligandets tidevarv verkar det bli vanligare. 2015 ansökte 25 000 svenskar om att byta förnamn. 2017 ändrades namnlagen, kriterierna skärptes och en ny avgift om 250 kronor försvårade vad vi kan kalla Jörgenbluffar. Ändå steg antalet ansökningar till 28 000.

I dag finns en sorts smakjury hos Skatteverket. De är handläggare som säkerställer att nya namn inte leder till obehag hos bäraren eller väcker anstöt hos andra. Med den nya namnlagen försvann motståndet för könskonträra namn, tjejer får gärna heta Olof om de vill, medan önskan att döpa sitt barn till J har nått Högsta förvaltningsdomstolen.

– Man pratar om en svensk namntradition och där finns ingen grund för en enstaka bokstav, säger Agneta Carlquist, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

 

Jag ställer min egentliga fråga: går det att tala om en trend, en namnbytarnas högkonjunktur just nu?

Carlquist anar det. Men siffrorna är svårtydda också för henne.

Säkert är att hindren undanröjts för en ny sorts föränderlighet. Numera finns ingen begränsning i hur många byten du får göra hos Skatteverket, utan att behöva vända dig till det träigare Patent- och registreringsverket.

Så kanske håller en sista bastion på att falla. Sommaren 2019 byter vi frisyr, matvanor, skor och förnamn. Till hösten heter vi något naturnära: Sten, Aska, Älv.

Det är världens smidigaste verklighetsflykt, tillvaron förändras med en underskrift. Och behöver du känna dig händigare och oknussligare en period i livet är Jörgen ledigt.


avKristoffer Bergström

ARTIKELN HANDLAR OM