Det är inte konstigt att unga inte röstar

Resultatet av den första undersökningen från Aftonbladet/Sverige Tycker innehåller en glädjande nyhet.

Den antyder nämligen att valdeltagandet i valet till EU-parlamentet om 16 dagar kommer att öka.

Även bland förstagångsväljare.

Valet till EU:s enda folkvalda församling, parlamentet, dras med ett stort problem, det låga valdeltagandet. I länder med röstplikt, som Belgien och Grekland, är det högt.

Men i alla andra länder är det lågt. I det förra valet var valdeltagandet i Sverige för första gången högre än EU-genomsnittet, 45,5 procent jämfört med 43 procent. Minst intresserade var slovakerna, där utnyttjade bara var femte väljare sin rösträtt.

Resultatet i den allra första undersökningen från Aftonbladet/Sverige Tycker tyder glädjande nog att fler av väljarna i Sverige kommer att rösta i parlamentsvalet på söndag om två veckor än i det förra.

Enligt undersökningen har 49,3 procent bestämt sig för att rösta. Det är 3,8 procentenheter fler än i EU-valet 2009.
Trenden ser likadan ut bland förstagångsväljarna. Enligt Aftonbladet/Sverige Tycker kommer 41 procent att rösta. Det är tre procentenheter mer än i EU-valet för fem år sedan.

Men att unga väljare röstar i lägre grad än väljarkåren som helhet är ingen nyhet. Så har det sett ut under de senaste femtio åren. Bara vid två tillfällen, i mitten på 1960- respektive 1980-talet, var röstviljan nästan lika hög i den yngsta väljargruppen som i hela väljarkollektivet.

Är det konstigt att unga väljare i högre grad avstår från att utnyttja sin rösträtt än äldre väljare? Nej, egentligen inte. Att rösta kan uppfattas som både ansvarsfullt och komplicerat. Då kan tröskeln snabbt kännas väldigt hög.
Valforskarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson, som leder valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet, har i olika publikationer gett råd både till förstagångsväljarna och till partierna om hur de ska tackla EU-valet.

Till förstagångsväljarna har han gett rådet att gå på känsla, det är mer förnuftigt att man kan tro. Eftersom det är ungefär så de flesta väljare beter sig i riksdagsvalet verkar det vara ett gott råd.

Man skulle kunna göra ett tillägg. Kryssa en person som du har förtroende för och som du tror har förmåga att ta plats i Bryssel. Ledamöterna i EU-parlamentet har större svängrum än riksdagsledamöterna och har därför större chans att sätta avtryck.
Till partierna gav Oscarsson rådet att ta de stora greppen, sätta fokus på globala och existentiella frågor. Även det verkar vara ett gott råd.

Ett exempel: I samband med förra EU-valet var FRA, övervakning på nätet och personlig integritet, stora frågor. Det tyckte de unga väljarna var intressant, en fjärdedel av de dåvarande förstagångsväljarna valde Piratpartiet, PP, som fick totalt 7,1 procent av rösterna.

I dag kan Fi möjligen bli det parti som tar den positionen, om Gudrun Schyman och hennes partikamrater sköter korten rätt. Men 16 dagar är ingen ocean av tid, inte ens i politiken.

avLena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM