Mejla

Oisín Cantwell

Encrochat-bevisen kan vara olagliga

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

KOLUMNISTER

Är encrochat-bevisningen ens laglig?

I ett yrkande till domstol för två advokater ett resonemang som kan ställa till stora problem för polis och åklagare.

I dag åtalades rapparen Yasin och ytterligare 29 personer i en härva där brottsrubriceringarna aldrig tycks ta slut:

Försök till mord, synnerligen grovt narkotikabrott, synnerligen grovt vapenbrott, grov allmänfarlig ödeläggelse, människorov, rån...

Åtal i den här storleksordningen är inte helt ovanligt numera. Ovanligt är däremot att hela ledarskiktet i ett kriminellt nätverk ställs inför rätta.

En framgång som i allt väsentligt stavas encrochat, den krypterade tjänst som många kriminella använde för kommunikation och som fransk polis lyckades hacka genom att installera ett spionprogram.

I realtid kunde polisen i flera europeiska länder i 74 dagar följa hur gangsters planerade allt från mord till narkotikaaffärer. Inte minst i Sverige har dessa chattar varit en guldgruva för brottsbekämpande myndigheter. 

Yasin Abdullahi Mahamoud, 23. Populär rappare med kopplingar till det kriminella Vårbynätverket.

Så sent som i går väcktes åtal i Göteborg i en annat stort mål rörande grov organiserad brottslighet. 15 personer står inför rätta för att på olika sätt varit inblandade i ett mord och för att ha planerat ytterligare ett antal mord.

Även i det ärendet är den franska buggningen av betydelse. Sex av de åtalade ingick inte ens i utredningen innan polisen fick tillgång till den buggade kommunikationen.

Advokaterna Markus Bergdahl och Eleonora Johansson, som företräder en av de åtalade, är dock inte imponerade av bevisningen.

I ett 20-sidigt yttrande till Göteborgs tingsrätt kräver duon att domstolen ska avvisa encrochat-materialet som åklagarna tänker använda mot deras klient under huvudförhandlingen.

Advokaterna för ett resonemang i den högre juridiska skolan och jag ska inte trötta ut läsarna med att redovisa argumentationen i detalj.

Centralt i deras argumentation är påpekandet att både Europakonventionen och regeringsformen, den viktigaste svenska grundlagen, innehåller paragrafer som skyddar oss mot övervakning av det slag som den franska polisens intrång i encrochats servar innebär.

I buggningen har alla användare avlyssnats, även personer som inte är misstänkta för brott. Det är inte tillåtet i Sverige. Här måste det finnas en skälig misstanke för att hemliga tvångsmedel ska användas.

Lagen, påpekar försvararna, säger dessutom att endast svensk domstol kan fatta beslut om att avlyssna svenska medborgare i Sverige. Så har inte skett i detta fall.

 

Deras resonemang går, något förenklat, att sammanfatta i en fråga:

Ska bevis som inhämtats utan stöd i lag verkligen få användas i en rättegång?

Det är en het potatis, möjligen rent av en huvudvärk, som Göteborgs tingsrätt har att hantera.

Invändningar mot argumentationen går att formulera, Sverige tillämpar fri bevisföring, och även om den friheten inte är utan begränsningar skulle jag inte bli alldeles förvånad om domstolen avslår advokaternas begäran.

Det här är dock en fråga som mycket väl kan vandra hela vägen till Högsta domstolen innan den slutgiltigt avgörs.

En intressant aspekt är att de klagande juristerna inte är vilka som helst. Försvarare är ofta sång- och dansmän med en fallenhet för yviga utspel om rättskandaler och andra retoriska piruetter som stundom är svåra att ta på allvar.

Dessa två advokater är före detta åklagare. Markus Bergdahl arbetade med grov brottslighet på internationella åklagarkammaren. Och Eleonora Johansson ställde folk inför rätta i tolv år innan hon bytte sida.

De kan ämnet de har gett sig in i och har gjort en noggrann genomgång.

Om de till slut får rätt kan konsekvenserna bli stora. 230 personer sitter just nu häktade till följd av Encrochat. Drygt 40 förundersökningar om mord och mordförsök pågår. Bara i Stockholm har 125 fängelseår dömts ut.

Någonting säger mig att en och annan advokat runt om i landet följer frågan med intresse.

 

Av: 

Oisín Cantwell

Publisert:

LÄS VIDARE

Så lurades artisten in i fällan: ”Bror vi har han snart”

ÄMNEN I ARTIKELN

Artisten Yasin i stort gängåtal

Regeringsformen

Göteborgs tingsrätt

Högsta domstolen