Gladast för S-cirkusen är regeringen och Reinfeldt

Foto: Har lämnat ljusetFredrik Reinfeldt och Moderaterna befinner sig i medieskugga – tack vare Socialdemokraterna. Men lika glad för det är antagligen Reinfeldt. Turbulensen inom S verkar ha fått alla att glömma regeringens problem.
KOLUMNISTER

Om Fredrik Reinfeldt i sina böner tackar Stefan Löfven och Socialdemokraterna av hela sitt hjärta skulle ­ingen bli förvånad.

S-turbulensen har gjort att regeringens problem har hamnat helt i skym­undan.

Socialdemokraterna kan konsten att sätta krokben för sig själva. S-kongressen för tre veckor sedan gick exempelvis som smort – fram till sista dagen.

Innan dess hade stora uppslitande bråk undvikits, parti­ledningen hade fått igenom större delen av sina förslag och Stefan Löfven hade kopplat greppet om sitt parti.

Men bara timmar innan kongressen hemförlovades hände det som ­brutalt ändrade bilden av ett enigt och harmoniskt parti. Ylva Johansson petades ur partistyrelsen och Omar Mustafa valdes till suppleant i samma församling.

Det ledde till en obeskrivlig cirkus som det kanske sattes stopp för i går då ­arbetarekommunen i Stockholm styckades upp. Ordförandeposten fick ­partivänstern och ­Veronica Palm behålla. ­Högerfalangen och Ylva Johansson kommer att få upp­draget som ­vice ordförande.

Att vissa hellre skulle beskriva det som en uppdelning mellan kompetens och brist på detsamma ändrar inte fundamenta. Arbetarekommunen styckades upp.

Gladast för S-turbulensen är självfallet ­regeringen. Deras problem har hamnat i fullständig medieskugga och där hade de sannolikt inte befunnit sig utan de ­röda kamraternas hjälp.

Att regeringen ligger efter i opinionsmätningarna är ­förmodligen det minsta av problemen. 17 månader ­före valet leder de tre ­rödgröna partierna över ­alliansen med drygt fem ­procentenheter. Men att väljarbarometrar så långt före valet ens ger en finger­visning om valresultatet är det ingen som tror.

Ett betydligt större problem är anklagelserna om idélöshet och ­passivitet. Att oppositionen gnäller kanske regeringen kan stå ut med. Men nu kommer kritiken också från de egna.

I veckan stötte jag ihop med en ­ledande borgerlig debattör som ­kallade regeringen ”närmast brottsligt passiv”. En politisk anställd tjänsteman sa samma sak.

Ungefär samtidigt blev jag bjuden på lunch av en framstående ungdomspolitiker från ett av ­allianspartierna som ville prata om behovet att få i gång en idédiskussion i alliansen.

Små tecken måhända. Men de pekar i en enda riktning och den är illavarslande för Fredrik Reinfeldt som omnämndes dubbelt så många gånger i ­Aftonbladet i mars förra året som ­samma månad i år.

Det värsta för ­honom är att kritikerna har mer rätt än fel. Regeringen styr fortfarande i hög grad efter valmanifestet från sommaren 2006. Det ­börjar bli mycket länge sedan.

1 av 5 | Foto: Nu ska det marscheras 1 maj marscheras det i hela landet på arbetarrörelsens högtidsdag. S-ledaren Stefan Löfven talar i Malmö, LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson i Stockholm och ekonomiska talespersonen Magdalena Andersson i Norr- och Linköping. V-ledaren ­Jonas Sjöstedt håller till i Göteborg.

5 saker att hålla koll på i veckan

ARTIKELN HANDLAR OM