Mejla

Wolfgang Hansson

Världen håller andan – tre skäl som talar för och emot krig

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

KOLUMNISTER

USA hävdar att Ryssland tänker invadera Ukraina imorgon, onsdag.

Men bara en enda person vet säkert om det verkligen blir så, Rysslands president Vladimir Putin.

Världen håller andan. Blir det krig eller fortsatt diplomati?

USA har gjort allt för att exponera Putins planer i realtid. Tack vare signalspaning och andra underrättelser hävdar amerikanerna att de vet att ett angrepp på Ukraina kommer att ske den 16 februari.

Ändå fortsätter de diplomatiska ansträngningarna in i det sista för att undvika ett krig.

 

Här är tre skäl som talar FÖR att det verkligen blir krig:

Ryssland har allting på plats för att genomföra en invasion.

I månader har ryska soldater dragits ihop nära Ukrainas gräns. Uppgifterna varierar om hur många men det handlar om minst 100 000 tungt beväpnade mannar. Dessutom finns över 30 000 ryska soldater just nu i Belarus där de genomför en övning nära Ukrainas norra gräns.
Ryska flottan har ansamlat stora enheter i Svarta havet.

De diplomatiska ansträngningarna fortsätter in i det sista för att undvika ett krig.

Ukraina är helt inringat av den ryska militärmaskinen.

Putin behöver bara trycka på knappen för att invasionen ska bli av. Han kan välja mellan en fullskalig attack eller en mer begränsad operation, exempelvis genom att ta en landkorridor ner till det av Ryssland ockuperade Krim.

 

Putin vet att han inte riskerar ett krig med Nato

På det sättet är det riskfritt för honom att gå in i Ukraina. Bortsett från vapen kommer Ukraina inte att få militär hjälp från något annat land. Ukraina är inte med i Nato och omfattas därför inte av den kollektiva försvarsgarantin.

USA och övriga Nato vill inte riskera att hamna i en direkt militär konfrontation med kärnvapennationen Ryssland. Det skulle kunna innebära ett nytt världskrig.

Den ryska armén är starkare än den ukrainska vilket betyder att Putin uppmuntrad av framgången i Krim 2014, räknar med en hyfsat snabb rysk seger.

 

USA och västvärlden är försvagad. Putin ser det som ett gyllene tillfälle.

Den ryske presidenten har länge varit öppet missnöjd med Natos expansion österut. Han vill en gång för alla stoppa Ukraina och andra före detta sovjetrepubliker från att gå med i Nato. USA är extremt krigstrött efter de långa och kostsamma militära äventyren i Afghanistan och Irak. Befolkningen är dessutom djupt splittrad och med noll fokus på Ukraina.

Tyskland har en ny och oprövad ledare i Olaf Scholz som ännu inte har alls samma pondus som Angela Merkel. I Frankrike står Macron inför omval. Putin ser det som sin chans att flytta fram Rysslands positioner.

Putin är revanschlysten och längtar efter att få sätta västvärldens på plats för deras ständiga pekpinnar mot Ryssland.

 

Tre skäl som talar MOT ett krig:

Krig kan bli väldigt kostsamt för Ryssland

Visserligen är den ryska armén överlägsen men ett stort land med 44 miljoner invånare och en armé som är starkare och mer välutrustad än 2014, är ingen munsbit.

Även ryssarna riskerar att lida stora förluster. Något som kan försvaga Putins position på hemmaplan. Risken finns också att Ukraina för ett långvarit civilt motståndskrig med stora ryska förluster som följd. Det tioåriga ryska krigsäventyret i Afghanistan är i färskt minne hos den ryska befolkningen.

Putin vet dessutom att västvärlden omedelbart kommer att införa ett antal hårda ekonomiska och politiska sanktioner. Bland annat kommer den nya ryska gasledningen till Tyskland, Nordstream II förmodligen att läggas i malpåse innan den ens öppnat.

Även om Ryssland klarar fler sanktioner blir det en extra ekonomisk börda som riskerar att öka ryssarnas missnöje med Putin. Om två år är det presidentval i Ryssland.

 

Putin har redan vunnit mycket

Efter den aggressiva ryska styrkedemonstrationen kommer Nato att tänka sig för både en och två gånger innan de låter Ukraina komma med i Nato. I praktiken är det uteslutet för decennier framåt såvida inte styret i Ryssland ändras. Även i övrigt lär aptiten på fler medlemmar vara låg även om Nato aldrig skulle erkänna det utåt.

Med tanke på riskerna är det svårt att se vad ytterligare Putin skulle vinna strategiskt på att invadera Ukraina.
Krisen har gjort att Putin kunnat stärka sin roll som stor statsman på hemmaplan. Utländska dignitärer har stått i kö för att få besöka honom i Kreml. Bland dem Macron och Scholz. Han har talat i telefon med Joe Biden flera gånger.

Under krisen har Putin också stärkt banden med Kina och fått Xi Jinping att säga att Krim är en del av Ryssland.

Utan att egentligen avlossa ett enda skott har Putin lyckats uppnå ganska mycket. I eventuella fortsatta förhandlingar kom han att agera utifrån en styrkeposition.

Han visste från början att de långtgående kraven på att Nato mer eller mindre skulle börja avveckla sig själv var orealistiska.

 

Ryssland signalerar trupptillbakadragande

En talesman för det ryska utrikesdepartementet säger att de ryska soldaterna som bland annat befinner sig i Ukraina har börjat återvända till sina baser.

I rysk TV i går kunde tittarna se hur utrikesminister Lavrov i ett samtal med president Putin föreslog att de diplomatiska samtalen skulle fortsätta.

När Putin träffade Tysklands förbundskansler Scholz idag sa han att han kan tänka sig diskutera förtroendeskapande åtgärder med väst.

Sammantaget kan det tolkas som en nedtrappning från rysk sida även om det återstår att se att trupperna verkligen lämnar i större antal och att det hela inte är en skenmanöver.
Men bara genom att hota med sina trupper har Putin uppnått vissa fördelar.

Även om det inte blir krig den här gången riskerar världen att få leva med den här situationen en bra tid framöver. Västvärlden kan inte slappna av. Ryssland kan när som helst öka spänningen igen.

ANNONS

UNICEF är på plats för barnen. Ge en gåva till Ukraina nu.

Extern länk från UNICEF

Klicka här

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

Beklagar svensk hållning: ”Ursäkta språket, vi skiter i västs sanktioner”

ÄMNEN I ARTIKELN

Vladimir Putin

Ryssland

Ukraina

Olaf Scholz

Nato

Rysk politik

Säkerhetspolitik