Förbudet mot slaveri gäller inte USA:s 2,2 miljoner fångar

En fjärdedel av alla världens fängelseinterner sitter i amerikanska fängelser, trots att USA bara har fem procent av jordens befolkning. Den amerikanska fångpopulationen är alltså världens i särklass största. Till och med Kina, med fem gånger så stor befolkning, kommer långt efter.

Foto: AP
Amerikanska fångar arbetar med att begränsa spridningen av en skogsbrand i Kalifornien.

 

Det kan i förstone förefalla obegripligt. Men förklaringen är enkel. USA har sedan länge släppt loss de fria marknadskrafterna i fängelserna och då har det förstås gått undan. 1972 hade USA 300 000 fångar, 1990 översteg siffran en miljon och i dag är man uppe i 2,2 miljoner i fängelse. Det är sannolikt den högsta siffran i mänsklighetens historia.

 

Den explosiva ökningen har inget samband med ökad brottslighet. Det är Marknaden som kräver fler fångar eftersom de används till industriarbete.

 

En del fångar får lön, mellan 17 och 50 cent i timmen. I vissa stater, som Texas, får fångarna ingen lön alls. Det fångindustriella komplexet tillhör USA:s snabbast växande industrigrenar och de största industrierna håller sig väl framme: IBM, AT&T, Dell, Honeywell, Boeing, Microsoft och en oändlig rad andra företag tävlar om slavarbetskraften.

 

Ur marknadssynpunkt är slavar idealisk arbetskraft. Förutom att de är så gott som gratis har de ingen trilskande fackförening. De kommer alltid i tid till jobbet, de är inte sjukskrivna och de kan inte arbetsvägra. I så fall blir det isoleringscell tills arbetsviljan kommer tillbaka.

 

I perioden 1980-94 gjorde amerikansk industri en vinst på slavarbetskraften som uppgick till knappt 400 miljoner dollar per år. I dag är vinsten uppe i 1,31 miljarder dollar per år.

 

Slaveri är i princip förbjudet i USA, man har ju till och med utkämpat ett inbördeskrig för att avgöra den saken. Men i den amerikanska författningens 13:e tillägg stipuleras ett undantag. Förbudet mot slaveri gäller inte fångar.

 

Följaktligen kräver Marknaden fler slavar och längre straff och till den marknadslogiken anpassar sig lagstiftningen. Hittills har 13 stater antagit regeln ”tre slag och du är bränd”. Det betyder att den som åker fast för ett tredje brott, vilket som helst om så cykelstöld, döms till livstid. Det ökar på antalet fångar.

 

Frigivningsreglerna har gjorts så trassliga att det är nästan omöjligt för en villkorligt frigiven att inte åka in igen. Exempelvis genom att dricka en öl eller att missa att lämna tillbaka en hyrfilm. Marknaden kräver återfall och återfallsprocenten är redan uppe i över 75 procent inom fem år.

 

Att den överväldigande majoriteten slavar inom det fångindustriella komplexet är svarta och latinos beror till stor del på att lagstiftningen i första hand siktar på dem. Den som åker fast för crack, rökheroin, är nästan alltid svart och riskerar 10 års fängelse. Den som åker fast för kokain är nästan alltid vit medelklass och riskerar 1 års fängelse.

 

Och självklart kräver nu Marknaden ökad privatisering. För 10 år sedan fanns bara 5 helt privatiserade fängelser som höll 2 000 fångar. Nu är man uppe i 100 privata fängelser med 62 000 fångar och inom 10 år väntas den siffran stiga till 360 000 privatiserade slavar.

 

Industrin tillhör de lobbygrupper som ivrigast verkar för att få politikerna att lagstifta om hårdare straff. Knappast någon amerikansk politiker säger emot.

 

Marknaden kräver också att den dryga halvpart, 62 procent, av landets fångar som beräknas vara i behov av mentalvård ändå blir kvar i fängelse. Inom mentalvården är slavarbete inte tillåtet.

 

Ironiskt nog började utvecklingen mot dagens marknadsstyrda slavsamhälle inom det fångindustriella amerikanska systemet av rent idealistiska skäl. President Richard M Nixon hatade på tidigt 70-tal alla vita fredsaktivister (”hippies”) och alla svarta medborgarrättskämpar. Därför drev han fram hårdare straff för marijuana (”hippies”) och heroin (”Black Panthers”). Det var på den tiden USA bara hade 300 000 fångar.

 

Sedan tog Marknaden över. Och i dag har USA alltså över två miljoner mestadels svarta slavar bakom galler och taggtråd. Och Donald Trumps administration tycker att det är alldeles för lite.

 

I rest my case. Eller på ren svenska: sådan är kapitalismen.

För övrigt anser jag att…

… det fria skolvalet bör avskaffas och skolan återdemokratiseras.

… det skall bli vansinnigt kul att se hur det går för ”Kulturprofilen” i Svea hovrätt. I det inte helt osannolika fallet att han frikänns får vi uppleva Horace Engdahl dansa offentlig steppdans. I det heller inte osannolika fallet att herr kulturprofil döms hårdare än i tingsrätten får vi se Horace sky dagsljuset och anta mullvads skepnad.

avJan Guillou

ARTIKELN HANDLAR OM

USA

Slaveri