Lena Mellin: Sluta förfölja och gör om systemet

KOLUMNISTER

Att förfölja människor för att de inte sopsorterar på rätt sätt är fullständigt befängt.

Gör sopsorteringen begriplig i stället.

Svenska folket sorterar sopor. I omsorg om miljön och världens ändliga resurser sorterar vi plikttroget i olika påsar för att skräpet ska få ett nytt liv. Förhoppningen är att de gamla petflaskorna återuppstår som snygga fleecetröjor.

Fullständigt fel väg

Men problemet är att vi gör fel. Därför finns det sopspioner som sätter dit folk som inte sorterar rätt. Därför tänker företaget Förpacknings- och tidningsinsamlingen söka tillstånd för kameraövervakning av återvinningsstationerna.

Det är fullständigt fel väg. Problemet är nämligen inte människors ambitioner. Majoriteten vill sortera och dra sitt strå till miljöstacken.

Problemet är att sopsorteringen är obegriplig. Därför gör vi fel. Det kommer inga spioner eller övervakningskameror i världen att rätta till.

Svårt att orientera sig

När Astrid Jornefelt, 77, försökte bli av med sin gamla stekpanna anmäldes hon av sopspionen. I går stod hon inför rätta i Lidköpings tingsrätt. Mer absurt än så kan inte den svenska sopsortering beskrivas.

Astrid Jornefelt ville att hennes panna skulle få ett nytt liv. Som mutter eller någonting annat nyttigt.

Men i likhet med många andra har Astrid inte fattat att det enda som är tillåtet att slänga i återvinningsanläggningarna är förpackningar – inget annat. En uttjänt konservburk är rätt. En stekpanna är fel.

Saken kompliceras av att kommunerna också har sop-återvinning. Ibland redan i fastigheten. I andra fall vid återvinningsstationer.

Där ska man lämna stekpannor. Och plastbaljor. Och gamla kantstötta glas.

I en del kommuner finns också grovsophämtning. Vissa tar hand om elskrot. Andra gör det inte. Vissa tar hand om uttjänta toalettstolar. Andra inte.

Att orientera sig i sopsorteringsdjungeln är med andra ord svårt. Inte ens de ansvariga klarar av det.

Börja om från början

I ett nyhetsbrev klagar John Strand, vd för Förpacknings- och tidninginsamlingen. Tonvis av grovsopor dumpas regelvidrigt vid återvinningsanläggningarna. Folk vet uppenbarligen inte var de ska göra av avfallet.

”I dag tar vi hand om skräpet och forslar det till kommunernas grovsop-anläggningar. Men allt oftare umgås vi med tanken på att låta dem ligga kvar”, skriver Strand som alltså inte bara hotar Astrid och andra felsorterare. Utan även kommunerna.

Ett förslag i all enkelhet – börja om från början. I stället för att förfölja människor borde systemet göras begripligt.

Då kan sopspionerna pensioneras. Och övervakningskamerorna behöver aldrig monteras upp. Låter inte det bra?

Lena Mellin

ARTIKELN HANDLAR OM